Varvsstödet och Ipred-lagen — egentligen samma sak

Så här skriver Rikard Bergsten på TrygghetsVakten, under rubriken En uppfinnares syn på upphovsrätten:

“Idag är dock situationen sådan att ett ljudmässigt utmärkt album kan spelas in i ett sovrum på en kanal, mixas i en vanlig dator och distribueras till nollkostnad över Internet. En väns vän spelade in en (framgångsrik) skiva för ca 40 000 kr, småpengar i affärssammanhang och en summa man kan låna av mormor eller själv med flit jobba ihop över en sommar. I ett sådant affärsklimat saknas det en naturlig roll för de fyra stora globala musikdistributörerna. Därför vägrar de att låta nya alternativ utvecklas och distribuerar nästan tjugo år efter Internets stora genombrott fortfarande musik på plast i fysisk form. De vet naturligtvis att så fort en musiktjänst uppstår som tillåter artister och låtskrivare att nätbaserat distribuera sina låtar mot att de får en del av reklampengarna som lyssningen ger, kommer de att dö en snabb död. Det är i detta ljus striden över The Pirate Bay skall ses: skivbolagen är möjligen bekymrade över vad The Pirate Bay är idag men de är framför allt livrädda för vad The Pirate Bay kan bli imorgon: spelaren som knyter ihop konsumenter med artister utan behov av en mellanhand som BMG eller Warner. […] Båda branscherna försöker hindra alternativ att uppstå som skulle kunna gå förbi dem en dag. Det är därför nedladdningstjänster för film och musik haft så svårt att etablera sig. Istället för att välkomna Itunes och Spotify som betalande alternativ till piratsiter motarbetas de. Inte för att skivbolagen inte tycker om att få betalt utan för att de ser risken, att den dag Itunes eller Spotify är så stora att de klarar sig utan de globala skivbolagen, kan de öppna sin affär för en direkt koppling mellan artister och konsumenter utan att Warner har möjlighet att skära imellan. De förlorar alltså hellre pengarna till piratkopiering än riskerar sin egen position. Det är detta som stöttas genom IPRED: det är inte ett försvar av artister och låtskrivare, det är ett försvar av en global affärsmodell som sedan länge gått ur tiden.”

Texten hittade jag via Henrik Alexandersson.