Dagens Dumheter gör det igen. Och igen.
Och igen.
Jag vill gärna tro att jag blivit en lite lyckligare människa den senaste veckan när DN slutat dyka upp på morgnarna hemma. Vi får väl se. Att svenska dagstidningar endast i undantagsfall förtjänar uppmärksamhet i vårt hem är numera ett faktum. Sydsvenskans försäljartyp fick veta häromdagen att jag inte hade tagit emot den blaskan ens om den varit gratis. Det är trots allt en del papper att bära ut och slänga då och då.
Sitter man sent och jobbar på FPI (som idag) och blir tvungen att äta middag i ett öde lunchrum är institutets DN-prenumeration såklart till viss förströelse. Man kunde ju läsa Nature, Science and Public Policy eller Economist men det är inte precis den avkoppling jag är ute efter. Så jag bläddrar igenom DN.
På ledarsidan finner jag en teckning som kommenterar protesterna mot Kina som drabbat OS-facklans resa över världen. Teckningens punchline är “Bra att det blir tydligt; idrott och politik hör ihop — inte affärer och politik.” Dumskallar. Det är ju just det faktum att västvärldens regeringar och storföretag underlåter att sätta verklig press på Kina som gör att folk i allmänhet blir tvungna att ta tillfället i akt när Beijing-spelens symbol kommer till deras stad. När makthavarna tiger still får ju folket hitta egna vägar att visa sitt missnöje. DN bekräftar bara att de är en del av etablissemanget och inte en folkröst.
På andra ledarsidan finner jag underrubriken “Avgörande få in Kina i globalt klimatsystem.” Så Kina har ett eget klimat som de importerar från… Mars eller?
På samma sida skriver Johannes Åman apropå Madeleine Sandströms utredning och Arvid Carlssons reaktion att “ingenting säger … att sammanslagning är ett effektivt sätt att överbrygga klyftan mellan grundforskning och tillämpad forskning” och syftar då på att utredningen ifråga föreslagit en ny forskningsrådsorganisation som många uppfattar som centralistisk. Vilken klyfta åsyftas? Och varför tror Johannes Åman — i samma kolumn som han sjunger serendipitetens lov — att den ena eller andra organisationsformen för statliga forskningsråd skulle betyda något vidare för om enskild grundforskning kan tillämpas och kommersialiseras? Snack.
Kom igen när ni skaffat er lite kurage och karaktär, någon som korrekturläser rubriker och journalister som är lite pålästa på ämnena de behandlar. Tre saker som skulle kunna förväntas av Sveriges största dagstidning. Eller?


Ingen har kommenterat denna post.
Kommentera