“Svenska adeln skiter jag i.”

Så sa jag — enligt källorna — när jag intervjuades av Tidningen Lundagårds nätredaktion i förra veckan och fick frågan om jag sörjer “vår svenska avskurna adel” eftersom Röda Nejlikan var en som räddade den franska dito undan halshuggning. Det var förvisso inte det enda jag sa som svar på den frågan. Läs mer i intervjun som publicerades idag. Jag vill nog påstå att det är första gången jag blivit intervjuad och fått bra genomtänkta frågor från en påläst intervjuare.

Jag ska inte kommentera detta mer, intervjun får gärna tala för sig själv. Istället delar jag med mig av en senkommen kandidat till “Årets Bild” som jag hittade i New York Times idag:

Den säger en del.