I Sverige är det viktigare att ha en JämO än att kvinnor och män tjänar lika mycket

Jag börjar så smått packa ihop min verksamhet på SLAC nu, skall jobba fram till tisdag innan viss ledighet avbryter strax innan hemresan. Men att jag smått packar ihop betyder alltså inte att tempot sänks, snarare höjs, för jag vill givetvis hinna med så mycket som möjligt. jag börjar också ställa in mig på att lämna detta gyllene land för att komma hem till ett Sverige med regn, jantelag, kontaktlöshet, skräpjournalistik och höga skatter. Tittade in på DN.se och hittade en sak jag inte riktigt vet om jag skall skratta åt, våndas över eller ignorera. Sverige har en JämO. Det kanske är bra, och politiker av olika färg i Sverige hävdar ju ofta att Sverige ligger i framkant när det gäller jämställdhet, och att Sverige är väldigt ojämställt. (Vilket av det beror ju på om man är i opposition eller om man är regerings- eller stödparti, eller naturligtvis vad frågan gäller). Det slutgiltiga beviset på att det hela bara är ett stort hyckleri, att den svenska jämställdheten och jämställdhetspolitiken och jämställhetshalleluja bara är tomt snack, är att när en kvinna tillträder posten som JämO får hon 12900 kronor mindre i lön än sin manliga företrädare.

Nu kanske man kan trösta sig med det faktum att skillnaden i lön av orsaker jag inte behöver specificera blir betydligt mindre netto. Jag är inte höginkomsttagare (Va? En icke-höginkomsttagare som är liberal! Det måste vara något fel, skulle nog Josefin Brink utropa om hon läste detta) och vet därför inte exakt hur mycket man betalar i skatt om man tjänar 62000 kronor i lön, men jag kan gissa mig till ungefär 40%. Och om Claes Borgström då tjänade 74900 så är nettoskillnaden dem emellan kanske bara femtusen spänn, sådär på en höft.

Oavsett vilket så gör Sverige just nu inte precis sitt bästa för att jag skall tycka det ska bli roligt att komma hem.

Dock gläder jag mig just nu åt det faktum att denna blogg inte är speciellt uppmärksammad i vidare kretsar, för hade den varit det så hade säkert en massa vänstertyper gjort sitt bästa för att jag skulle bli deprimerad över att resa hem genom att skriva en massa indignerade och skitnödiga kommentarer om att jag tror att USA är bättre än Sverige och att jag borde se Michael Moores nya film Sicko och att jag är hjärtlös och ondskefull och är mot jämställdhet och att jag älskar Bush och allt möjligt. Och liksom inte förstå att det enda de gör är dålig reklam för sig själva och sin nationalitet som är så nedlusad av vriden sossepropaganda och onyanserade uppfattningar om att välfärdsstaten Sverige är världsbäst på att lösa alla problem och om det trots allt finns något som är dåligt i Sverige är det i alla fall bättre än i USA!