Once you go mac… do you go iPhone?

Lika bra att erkänna direkt: Jag har installerat Parallels på min MacBook och där kör jag Windows XP. Jag kunde inte låta bli när version tre kom, för version tre har stöd för directx-grafik och då kan man köra Need for speed. Åtminstone trodde jag att man kunde det — men efter en timmes fruktlösa försök igår kväll gav jag upp, för det var super-klyddigt med virtuella optiska enheter och filformat och mjukvarustöd och mina gamla Needforspeed-skivor betedde sig lite konstigare i den virtuella xp-maskinen än jag trodde de skulle. Surfat på nätet i Safari för Windows har jag i alla fall gjort, och tids nog kommer jag säkert att orka igenom allt trixande som det innebär att installera ett schysst bilspel. Men Windows XP går ganska sällan igång i min Mac, för vad skall jag ha dumma dialogrutor och eviga timglas till?

Nej, det är ju ställt bortom allt tvivel att det är Mac som gäller för den medvetne datoranvändaren — och med det menar jag den som vill att saker och ting skall fungera utan en massa meckande, som vill använda sin dator till mycket mer än bara en skrivmaskin och som likt en rörelsemönstret runt ett smörgåsbord vill promenera runt i den digitala världen och plocka ut just de godbitar som passar just en själv, utan att behöva sitta i telefonkö på något callcenter i Tallin eller starta om tjugosju gånger i veckan. Missförstå mig inte — jag vet precis lika väl som du att diskussionen om Mac och PC egentligen fortfarande är lika fruktlös som den var i slutet på nittiotalet då Windows 98 de facto var betydligt mer stabilt och användbart än Mac-konkurrenten OS 9. Diskussionen är fortfarande fruktlös för Windowsanvändare har lika långt minne som deras datorer har starttid. Och dessutom är det ju tydligt att de känner sig underlägsna på designområdet och livsstilsområdet och därför ofta framför osakliga och ogrundade påståenden som att Mac är dyrare än PC och att alla program inte finns till Mac — påståenden det är mycket enkelt att falsifiera. Jag skall inte inlåta mig på diskussionen om vilken plattform som är bäst, helt enkelt eftersom jag inte har någon erfarenhet av Vista som ju lär ha kommit för ett tag sedan.

Däremot skall jag nu gärna inlåta mig på en reflekterande kommentar till fenomenet iPhone som ju kom för bara ett par dagar sedan och som kanske är den mest hypade produkten Apple någonsin har släppt. Visst är jag en smula imponerad av det lilla jag sett, men för mig är och förblir telefoner i allmänhet ett nödvändigt ont och det därför skulle jag inte bli glad om telefonsamtal avbröt mitt iPod-lyssnande. Sannolikheten för att jag skulle betala 500 dollar för en telefon är inte heller särskilt överhängande. Så visst, tekniken verkar vara mindblowing och Apple verkar ha gjort det igen — och då menar jag alltså att de ännu en gång har gjort världens bästa produkt i sitt slag — men det jag tycker är kanske viktigast med iPhone är hur konsumenten ansluter den till gsm-nätet, med andra ord hur kopplingen mellan telefon och nät fungerar för kunden.

När jag köper mobiltelefon — vilket kanske händer en gång om året eftersom telefoner i allmänhet går sönder ungefär så ofta — står jag i någon sunkig elektronikkedjas butik och blir pålurad ett dyrt abonnemang av en försäljartyp med brun-utan-sol, jeansskjorta och gräslig slips. Han påstår att jag kommer att betala 79 kronor i månaden, att jag får ringa för hela den summan, att jag har si och så många gratis sms, att detta är det bästa abonnemanget för mina behov för det har datorn räknat ut och jag blir så förbannat trött på det hela så jag skriver under de där papperna med kanske 10000 tecken finstilt text och går hem med min nya telefon. Som börjar fungera med mitt överförda telefonnummer en vecka senare och vars mottagning i stort sett är obefintlig i min lägenhet och jag ringer nästan inte alls på den och sen kommer första räkningen och är på över trehundra spänn.

När man köper en iPhone så köper man en iPhone. Över disk, som vilken vara som helst. Sen går man hem med den och när man anslutit den till sin dator frågar datorn om man vill aktivera den och då får man upp olika alternativ på abonnemang och så kan man i lugn och ro läsa igenom och välja utan att en snaskig försäljartyp som stinker billig parfym försöker luras. Tänk om man kunde köpa en helt vanlig mobiltelefon på det sättet i Sverige. Men jag antar att jag blir tvungen att köpa en iPhone till jul när den kommer hit för att slippa OnOff-killen. För det vet ju alla att precis som Windows är ju Tele2 och Ericsson naturligtvis det bästa egentligen.