Jag och Tormis och Svanholm Singers

Som medlem i Lunds Studentsångare har man de senaste tre åren fått bli guld-guld-platina-platina-dubbelplatina-säljande skivartist, konserterat i tv med Orphei Drängar, sjungit Sibelius i Malmö och S:t Petersburg, Stravinsky i Malmö och Sjostakovitj i Köpenhamn, utöver samarbeten med Katarian Dalayman och Peter Mattei och en handfull bejublade konserter på hemmaplan. Det föranleder en tudelad känsla av enorm tillfredsställelse över att ha fått delta i det innersta skapandet av enastående musik och en viss musikalisk utmattning och längtan hem till soffan och skivsamlingen, det vill säga sätta sig ner och låta någon annan göra jobbet. De två känslorna kan man med fördel kombinera och på så sätt maximera njutningen då en nyanländ skiva snurrar (eller vad det nu är musiken gör i en iPod): Svanholm Singers nyligen lanserade skiva med manskörsverk av Veljo Tormis — världens nu levande främste körkompositör som visserligen slutat komponera men deltar med sin ande och sitt envisa trummande på skivan.
Veljo Tormis skriver körmusik och kanske speciellt manskörsmusik som ingen annan. Jag har genom mina år varit med om att sjunga fyra eller fem verk för manskör av Tormis och eftersom varje jämförelse med hög- och senromantiken ändå är orättvis kan jag lika gärna direkt utnämna konsertstunderna med Tormis på väg upp ur strupen på mig och mina drygt sextio sångarbröder som min sångarkarriärs hittills största ögonblick. Självklart lyssnar jag då och då på de inspelningar som gjorts vid våra konserter och det skall jag ärligt tillstå att tv-versionen av Piispa ja Pakana (Biskopen och hedningen) från konserten med OD i höstas är väldigt bra. Muistse mere Laulud (Det gamla havets sånger) från vårkonserten 2005 är också bra men lider något av att en av Lunds mest trafikerade bussgator går precis utanför universitetshuset och skänker varje inspelning gjord i aulan en effektmatta i form av då och då återkommande ett dovt muller.
Svanholm Singers hade något slags liknande problem när de spelade in Tormis-skivan i Lomma kyrka (det ösregnade utanför) men det märks knappast på skivan. Nej, Svanholms tjugo sångarbegåvningar levererar fantastiska Tormisframföranden på löpande band, Piispa ja Pakana är med liksom Raua needmine (Järnets förbannelse) och Incantatio maris aestuosi, tre oerhörda verk som helt saknar motstycke åtminstone inom min medvetandegräns.
Skivbolaget Toccata Classics har hittils varit dåliga på marknadföring så skivan står ej att finna varken på Gleerups eller på nätet, men kan beställas direkt av kören. Skall man äga en enda körskiva, och detta riktar jag speciellt till de chorofobiska vänner jag har som inte äger någon körskiva alls, så är det Svanholm Singers skiva med Veljo Tormis. Köp den och hänförs. Det har jag gjort.

Jag måste bara fråga, av rent och skärt intresse, hur många av medlemmarna i Lunds studentsångare är gamla MV:iter (fd. medlemmar i Musikens Vänner från Skara?).
Jag försökte hitta statistik på detta i samband med Musikens Vänners 120 års jubileum i våras, men hittade inget.
Vi har ganska bra koll på OD (Josef Åhman är MV:s fd anförare) men vet i stort sett inget om Studentsångarna…
Om du vet, eller vet någon annan som skulle kunna veta, så hör gärna av dig.
MVH Kajsa Nilsson, talman vid Katedralskolan i Skara
Tormisplattan inköpt och genomlyssnad. Jag kan bara instämma i din bedömning, den är verkligen rasande bra. Sedan är jag möjligen inte lika säker på att det är en skiva att frälsa chorofober med. Tormis musik är trots allt inte alldeles lättillgänglig, även om den är bra. Å andra sidan vet jag minst en icke körfrälst som tyckte att just Järnets förbannelse äntligen var något intressant.
Magnus: Var köpte du den? Direkt av Barkis? Eller finns den i affär? Skulle vara intressant att veta om någon affär är intresserade av att saluföra den kanske bästa svenska manskörsskivan sedan OD:s Schubertplatta.
Jag försökte köpa den via hemsidan, men deras formulär är inte uppdaterat, så det slutade med att jag mailade dem och fick den levererad direkt till institutionen av herr Sternby, som ändå skulle till LTH. Har heller inte sett den i någon affär alls. Om jag förstod Barkis rätt gjordes skivan i en rätt liten upplaga, varav en stor del gått som promo-ex etc., men en andra tryckning är på gång och ska förhoppningsvis marknadsföras bättre. Detta sagt med reservation för att jag helt kan ha missuppfattat ett samtal som jag bara deltog till hälften i.
Det är verkligen mycket märkligt att inte ens de lokala affärerna har fångat in denna platta, för det här är bland det bättre som publicerats i körväg i Sverige de senaste fem åren eller så, skulle jag vilja hävda, och då har det ändå kommit en hel del bra körskivor under den perioden.