29/1 2007


Fuglesang och CERN:s identitetsproblem


När Christer var uppe i rymden gjorde jag en blygsam ansats att påpeka att “den förste svensken i rymden” faktiskt är partikelfysiker och har jobbat på CERN. I den verkliga världen, där folk i allmänhet rör sig, där jag också är när jag inte är på FPI, MAX-lab eller ESRF, och där Röda Nejlikan har sin läsekrets (tag inte illa upp nu, ni fysiker som läser, jag försöker inte dissa er), är rymdpromenader givetvis mycket intressantare än försöken att finna svaret på gåtan om materiens massa (alltså hitta denhäringa Higgs-bosonen). Nu påstår jag i och för sig inte att Christer sysslat med just Higgs-bosonen, för det har han inte, men CERN gör det, och CERN har enorma självhävdelseproblem. Detta problem att finna en hållbar identitet gentemot den verkliga världen spårar ur fullständigt när man nu ägnar sin Spotlight-sektion (som jag förvisso också hyllat tidigare) åt att berätta att Christer Fuglesang är partikelfysiker.

Ett av världens största naturvetenskapliga laboratorier, som omsätter ungefär 3,5 miljarder kronor varje år och som med hjälp av världens mest avancerade accelerator under det kommande året skall börja leta efter världens mest intressanta subatomära partikel känner alltså att de i sin kommunikation med allmänheten behöver ta hjälp av en nördig svensk som promenerat i rymden och reparerat elsystemet på en rymdbas. Inte så att det inte är en bedrift, men jag undrar var det har med partikelfysik att göra? Och jag undrar vad det har med CERN att göra?

23/1 2007


Hur man botar en (LO-)fanatiker


Hur skall den sittande regeringen någonsin kunna lugna den arga röda opinionen i rörelsen? Förmodligen går det inte. Loppet är nog kört för Reinfeldt et consortes. Men om Mona blir statsminister 2010? Vad skall hon göra för att få LO:s högljudda kritiker av försämringen av a-kassan att bli nöjda med livet, politiken och sina kamraters ekonomiska förutsättningar? Carl Rudbeck är svaret på spåren i dagens Sydsvenskan (ej på nätet):

“Morgondagens [politiker] borde istället fundera över hur man bäst befriar människor från bidragsberoende. Man gör det inte genom att sänka bidragen — det gör bara de fattiga ännu fattigare. Man gör det genom att skapa en ekonomi där också människor med normala inkomster själva skall kunna bestämma hur länge de vill vara hemma med sina barn. Där vanliga löner i kombination med mänskliga skatter skall ge ett vanligt folk möjlighet att på egen hand utforma sina liv utan att räddhågset snegla på staten och då frukta varje förändring i bidrag och regler. Alltså att ge människorna tillbaka makten över sina egna liv istället för att göra oss till maktlösa supplikanter inför den stora staten och dess byråkratier.”
Så enkelt det kan verka ibland.

22/1 2007


Låt oss hoppas att Mona Sahlin inte blir statsminister!


För då kommer hon nog att tvingas avgå efter sisådär två minuter. Kolla denna meritlistan:

1990: Har svart dagmamma.
1993: Struntar i att betala tv-licensen.
1995: Förskingrar tusentals skattekronor genom arrogant slarv med kontokort (det var betydligt mer än ett toblerone).
2001: Obetalda räkningar går till Kronofogden.
2002: Bil med dubbelt körförbud för obetald fordonsskatt. Kör den ändå.
Källor: SvD, Expressen, Allehanda.se. Döm själva. Jag är inte så dum så jag tror blint på allt tidningarna skriver. Speciellt inte Expressen. Dessutom hoppas jag för socialdemokraternas väljares skull att detta inte är sant.

(Jens tipsade.)

20/1 2007


O sköna nya värld



Det börjar arta sig. I Tyskland har vi haft Angela Merkel ett tag. Segolene Royal nominerades i Frankrike för någon vecka sedan. Och nu säger Hillary Clinton “I’m in”. Måtte Putin bäva!

19/1 2007


Mona var inte med i facket!
Mona var inte med i facket!



När Kilo-tanten och Borelia-tjejen gjorde så kallad skandal i oktober för att de dristade sig att bli statsråd trots att de både är rika och har idealistiska åsikter beskyllde man stundtals statsminister Fredrik Reinfeldt för att han inte noggrannare forskat i de nämnda damernas förflutna. Det hela var bara sekundärt en fråga om den blodtörstighet som infann sig hos LO-(s)-rörelsen ett par dagar efter deras brutala uppvaknande måndag morgon 18 september. Först och främst var det nämligen en fråga om att Aftonbladet och Expressen precis som vanligt ville sälja lösnummer till sin främsta läsekrets. Denna behöver väl knappast någon närmare presentation; det är väl allmänt känt att det är bland LO-(s)-rörelsens bottenskrap, det som i modern och förljugen terminologi kallas gräsrötterna, man hittar majoriteten av de som läser de där infantila blaskorna? Aftonbladet och Expressen tyckte hur som helst att Borelias fritidshus och Kilo-tantens licensskolk var mer intressant än Bonde-Per-Martins sex-hämnd på Felicia (denna rubrik fick ju förvisso sitt utrymme ganska snabbt på löpsedlarna efter att de berörda statsråden avgått). Som flitig p1-lyssnare (tv tittar jag helst inte på) fick jag i samband med denna så kallade skandal-episod det deprimerande slutgiltiga beviset på att Aftonbladet och Expressen sätter standarden i svensk massmedierapportering (tv undantaget, tv kan jag inte uttala mig om), för p1 var lika noggranna med så heltäckande rapportering som möjligt om alla som inte betalt sin tv-licens. Aftonbladet och Expressen har ju försprånget att kunna använda sig av fyrfärgsbilder för att hamra in sitt osakliga budskap i läsaren medan p1 helt och hållet är hänvisade till att låta sina programledare och rapportörer prata i all evinnerlighet. Vilket de också gjorde. Om tv-licenser och fritidshus.

Jag har ännu inte varit utomhus idag, för jag ägnar mig idag åt att diska och läsa en ny bok av John Krige. Därför vet jag inte vad löpsedlarna förtäljer. Men jag är rädd att Aftonbladet och Expressen idag har hamnat på efterkälken: Det är betydligt mera troligt att det är p1 som med sitt evinnerliga pratande om att Mona Sahlin inte har varit med i facket på 11 år satt agendan för de närmaste dagarnas nyhetsinnehåll. Låt oss hoppas att jag har fel, för jag mår i alla fall bättre om det är privatägda tidningar som skämmer ut sig med att vara de första med att blåsa i basunen om sådant här larv än om det är radiokanalen som finansieras via skattsedeln som gör det.

17/1 2007


Ingen vill ha Vista. Konstigt?



En av mina bästa vänner köpte en ny dator häromdagen, och det var inte en Mac. Sådant händer, det är ju onödigt att tvinga någon till the swtich men visst blir man lite bekymrad. Men jag frågade omedelbart om minneskapaciteten. 1,2 GB fick jag höra och svarade omedelbart: Då kan du köra Vista! Det kräver *bara* 1 GB! Varpå Weird Al svarade att han inte var ett dugg intresserad av Vista.

Ingen verkar riktigt intresserad av Vista. På sätt och vis är det ju förståeligt. Har man haft Windows xp i fem år och vant sig vid alla galenskaperna i det systemet och tycker att det funkar någorlunda bra och har fattat att Vista förmodligen (ganska säkert) bara är ett nytt xp* med mer minnes- och processorkrävande kosmetika och vet att alla nya operativsystem i första versionen är lite knackiga och har förstått att själva installationen kommer att göra datorn oanvändbar i en halv dag och obegriplig i två dagar, då är det klart att man inte bryr sig om Vista.

Ta förresten en titt på Joy of Techs kommentar och reklamfilmen från konkurrenten.

* Vista är en utbyggd xp som är en utbyggd 2000 som är en utbyggd 98 som är en utbyggd 95 som är en utbyggd 3.1 som är en utbyggd 3.0 som ju egentligen bara är original-Windows från 1985 i ny förpackning. Köper man Vista så köper man alltså kärnkod som skrevs i början av åttiotalet. Lite som att ha en ångmaskin som motor i sin bil, faktiskt.

12/1 2007


Sänk priset, sälj skivor


Jag och mina nära sextio sångarbröder i Lunds Studentsångare finns numera enligt de rapporter som nått mig i minst 50000 svenska hem, i form av skivorna Sköna Maj och Strålande Jul, båda enorma försäljningssuccéer på skivbolaget Naxos. En av orsakerna - och enligt min ringa åsikt den främsta orsaken - till att skivorna sålt så förbannat mycket är det hutlöst låga priset. Båda var månaden efter att de släpptes (maj respektive december) månadens skiva på Naxos vilket innebär att de sålts för 39 kronor. Scenen som spelades upp framför mig i kön på Gleerups i Lund strax före jul var obetalbar. En man håller på att köpa Strålande Jul:

Skivköpande man: Jag vill ha den inslagen.
Expedit: Skall jag plombera den?
Skivköpande man: Nej, det behövs inte. Den är så djävla billig!
Ett mycket subtilt sätt att uttrycka en viktig detalj i sammanhanget. Ett populärt argument i debatten om fildelning är att cd-skivor kostar för mycket i affärerna, så pass mycket att det inte är värt att köpa dem utan bättre att ladda ner dem istället. Med hjälp av en kollega och god vän fick jag igår idén att kontrollera detta arguments hållbarhet med hjälp av The Pirate Bay och Studentsångarnas försäljningssuccéer. Mycket enkelt empiriskt, undersökande arbete. Och mycket riktigt: Skivor som i handeln kostar 39 kronor förefaller inte vara nödvändiga att sprida illegalt på nätet. Ingen av de följande söksträngarna gav någon träff på The Pirate Bay:
Strålande Jul, Sköna Maj, Lunds Studentsångare, LSS, Lunds Studentsångförening
Som den gamla matematiker jag är återstår nu bara en sak: V.S.B.

11/1 2007


Regeringen: Sälj Telia och bygg MAX IV. Nu.



Vetenskapsrådet har utvärderat planerna på nästa generations synkrotronljuskälla i Lund, alltså MAX IV, i två omgångar. Själv är jag en frekvent hangaround på MAX-lab och då det ligger bara hundra meter från min institution går jag faktiskt dit ibland bara för skojs skull. MAX-lab är i jämförelse med ESRF (som jag också besöker ibland) ett familjärt litet ställe. Det sagt utan att nedvärdera den vetenskapliga nivån på MAX-lab. VR:s andra utvärdering, som handlar om det vetenskapliga caset för MAX IV och som finns att ladda ner i pdf eller beställa i tryckt form, visar än en gång vilken fantastisk potential som finns inom MAX-labs väggar. Den internationella utvärderingskommittén har inte sparat på krutet när det gäller lovord över planerna för MAX IV:

“The proposed MAX IV facility represents a highly innovative design and will create a first-class facility of world-wide importance. … Based on the scientific case presented in the MAX IV Conceptual Design Report and the Lund hearing, the Panel is unanimous in recommending MAX IV at the level requested. The funding should commence as soon as possible.”
Hör ni det, Lars och Peter? Nu har ni ingen anledning att gömma er längre. Det räcker med att använda två procent av pengarna ni får in när Mats och Maud säljer Telia, så har vi ett labb i världsklass.

8/1 2007


Google Translate


Det är verkligen ingen hejd på Google. Jag tyckte Google Earth var skithäftigt när det kom, Google Analytics har jag skrivit om tidigare och förresten, vem behöver inte en bra sökmotor? Google regerar helt enkelt, och den som tycker annorlunda har inte fattat att det är Google som har fattat grejen. De köpte YouTube för femtielva miljarder och YouTube blev givetvis megakänt eftersom Google köpte dem för femtielva miljarder så nu är YouTube en otroligt populär sida och Google kommer nog - hur otroligt det än kan verka - att inom kort ha gjort en ren vinst på köpet av YouTube. Svårare än så är inte det här med kumulativ fördel i kubik.

Det senaste coolaste från Google är dock Google Translate. Ja. Det är en webbaserad fulltextöversättare. Tro det eller ej. Inte klockren, men närapå. Så här blir det när man tar texten

The consequences for American science will be disastrous, said Michael S. Lubell, a senior official of the American Physical Society, the world’s largest group of physicists. The message to young scientists and industry leaders, alike, will be, Look outside the U.S. if you want to succeed.
från min post igår och översätter till tyska:
Die Konsequenzen für amerikanische Wissenschaft sind, sagten Michael S. Lubell, ein höherer Beamter der amerikanischen körperlichen Gesellschaft, die größte Gruppe der Welt der Physiker verhängnisvoll. Die Anzeige zu den jungen Wissenschaftlern und zu den Industrieführern, gleich, ist, Blick außerhalb der US, wenn du zu wünschst folgen.
och tillbaka till engelska igen:
The consequences for American science are, Michael S. Lubell, a higher civil servant said to that American physical society, the largest group of the world of the physicists fatally. The announcement to the young scientists and to the industrial leaders, directly, view is outside of US, if you wish too follow.
Den kastar om orden lite, eller närmare bestämt förlorar ett verb. Men att översätta från engelska till tyska och sen klaga på att verbet går förlorat och återfinns på fel ställe är ju lite orättvist. Det riktigt coola med Google Translate är dock att den kan översätta hela webbsidor direkt och väldigt snabbt. Så här ser en bit av Whitehouse.gov ut när hela sidan översatts till tyska:

Så långt är ju allt på skoj. Men plötsligt kommer jag på att Haha! Nu kan jag ju med Googles hjälp läsa de där franska webbsidorna!

7/1 2007


Pengar och fysik


Aah…pengar. Jag har under min ettochethalvtåriga tid som doktorand aldrig gjort en intervju med en forskare som inte, vid något tillfälle under intervjun, på ett eller annat sätt gett uttryck för resursbrist och att mer pengar måste skjutas till för just hans eller hennes disciplin. Formuleringarna varierar, jag har hört det mesta från “får jag inte det här anslaget så ger jag fan i alltihop och köper en hängmatta” (fysiker, nära pensionen) och “om vi skall kunna svara på de här frågorna, de här fantastiskt intressanta frågorna, så måste vi nog få till stånd en viss ökning av resurserna” (kemist, yngre medelåldern). Alla är dock överens, och temat är gammalt: Det egna ämnet är underfinansierat. Ibland är det någon annan som tar alla resurser (populär slagpåse numera är bio-neuro-nano-tech eller vad det heter) och ibland är det bara så att politikerna inte förstår att svensk forskning behöver stärkas. Och fysikerna är nästan alltid de som känner sig mest åsidosatta. Självklart är fenomenet inte inskränkt till Sverige och fysiken, men jag har en känsla av att svenska forskare är lite raskare att börja prata om resursbrist än andra, och fysiker i synnerhet. Varför det är så kan man ju resonera om, och det skall jag försöka återkomma till vid ett annat tillfälle då jag får lust.

New York Times skriver hur som helst om att amerikanska kongressen fryst nio av elva utgiftsområden i statsbudgeten vid 2006 års nivå, vilket enligt tidningens källor håller på att leda till en katastrofartad situation för amerikansk offentligfinansierad forskning, eftersom det i realiteten innebär en sänkning av de federala forskningsanslagen med 3-4%.

“The consequences for American science will be disastrous,” said Michael S. Lubell, a senior official of the American Physical Society, the world’s largest group of physicists. “The message to young scientists and industry leaders, alike, will be, ‘Look outside the U.S. if you want to succeed.’ “
Är det inte typiskt: den förste att uttala sig i artikeln (redan andra stycket) är en fysiker. Visserligen är 3-4% minskning av anslagen ganska alarmerande, i synnerhet som fyra ganska stora och viktiga projekt* kan komma att lida av det (vilket också påpekas i artikeln), men lika givet som det är att fysikerna ställer sig främst i skaran av domedagsprofeter så fort några miljoner kapas i en budgetpost, lika fascinerande är precis samma fysikers skickliga förmåga att ta alla chanser att hojta om sin svåra situation:
When it comes to federal financing, such fields [physics, chemistry and astronomy] in recent years have fared poorly compared with biology. The National Institutes of Health, for instance, spend more than $28 billion annually on biomedical programs, five times more than all federal spending for physical sciences.
Att just den jämförelsen inte har så hemskt mycket med just detta (kongressens budgetbeslut) att göra spelar inte så stor roll för fysikerna. De blir ju så illa behandlade jämt! Törs man påminna om Brookhaven, Oak Ridge, Argonne, Los Alamos, Lawrence Berkeley Lab, SLAC, CERN, ESO, ISIS, ESRF, SPring-8, KEK, DESY och ELETTRA? (För att nämna några. Förlåt, jag pallade inte trycka in länkar till alla.)

* Här åsyftas Heavy Ion Collider på Brookhaven, SNS (Spallation Neutron Source, för övrigt USA:s motsvarighet till ESS), ITER (fusionsforskningsanläggningen) och så frielektronlasern på SLAC i Stanford.

4/1 2007


Fusk? Nej, ett tappert försök att undvika att bli bestulen


Om inte verkligheten stämmer överens med politiken, så gäller politiken. Det tycks vara en god sammanfattning av den moral som reglerar förhållandet mellan befolkning och makthavare. Från och med i förrgår måste frisörsalonger och restauranger ha så kallade personalliggare och skatteverket skall göra fler oannonserade stickprovskontroller för att sätta dit svartarbetande i nämnda verksamheter. Detta enligt en ny lag som syftar till att driva in fler skattekronor från den redan överbeskattade och detaljkontrollerade restaurangbranschen och skattefuskets galjonsfigurer frisörerna.

På tåget hem från Linköping igår tittade jag på Martin Borgs film 1200 miljarder som nu går att ladda ner gratis från Skattebetalarnas Förening. I Sverige tas skatter ut av befolkningen till en summa av ungefär 1200 miljarder varje år. Det verkar de flesta tycka är bra. De gånger jag har föreslagit i privata diskussioner att skattetrycket kanske borde vara lite lägre har de flesta reagerat med ilska eller bestörtning: Hur kan man vara så ond att man vill minska statens omfördelning av pengar mellan de som är “rika” och de som är “fattiga”? De som reagerar så kan knappast ha tänkt efter ordentligt, utan måste helt enkelt vara hjärntvättade av sextio års sossepropaganda och LO-makt. Jag tänker inte ens ge ett exempel på de vansinnigheter våra pengar spenderas på och som Martin Borgs visar i sin film. Men den som hävdar att den svenska skatten är på en bra nivå och att skattemedlen används till rätt saker bör kanske se 1200 miljarder och sedan återkomma.

Jag vet inget om frisörer, själv besökte jag bara en enda frisör en enda gång under 2006, men jag har arbetat i restaurangbranschen och jag vet vad tillstånd, moms, sociala avgifter, personalförmåner och avdrag för måltider är. Om jag ägde en restaurang och det gick upp för mig att det enda jag försöker göra är att servera vanligt folk en anständig pilsner och få en liten liten vinst på den som jag kan gå till jourbutiken och köpa en liter mjölk för när jag går hem efter min elvatimmars arbetsdag och staten säger att nejnej, du får inte sälja den ölen om inte du ger oss tre fjärdedelar av vinsten och understå dig inte att arrangera trivsamma kvällar med musik utan att ansöka om danstillstånd och diskaren som jobbar åt dig en timme i veckan måste du betala trehundra kronor i skatter och avgifter för om du vill ge henne sjuttio spänn för den där timmen… Om jag såg Martin Borgs film då, och såg vad staten använder mina pengar till, då skule min själ jag också ge diskaren svart lön (en hundralapp i timmen istället, det innebär ju mer för alla utom för f.d. generaldirektör Jörgen Andersson i Martin Borgs film) och jag skulle vara stolt över det, för det skulle vara ett bevis på att jag tänker efter och kan fatta ett rationellt beslut baserat på tydliga bevis på missförhållanden i samhället.

“Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket” sa Gustav Möller. Reagerar man förnuftigt på den stölden och gömmer undan lite pengar för att slippa bli bestulen dem, då skall man jagas och terroriseras med blanketter och formulär och oannonserade stickprovskontroller tills man en gång för alla ger upp inför propagandan och rättar in sig i ledet och betalar. Bara betalar hej vilt utan att bry sig det minsta om vart pengarna går. Det spelar ingen roll vad sossarna eller facket eller folkrörelsen hej och hå sa för femtio eller hundra år sedan om solidaritet och jämlikhet och välfärd och social trygghet. Resultatet blev det här. Jag önskar att de där infantila fackföreträdarna och alla andra galningar som viftar med röda flaggor och skriker sig hesa och hotar den nuvarande regeringen med strejk också kunde fatta det.