30/10 2006

Isolerad bland alper och vakuumultraviolett mjukröntgen

Vid fötterna av Rhône-alperna, i nordvästra Grenoble, där floderna Drac och Isère möts, ligger världens bästa synkrotronljuskälla. Det menar åtminstone chefen för informationsavdelningen. Labbet heter ESRF och förkortningen uttyds European Synchrotron Radiation Laboratory. Huruvida detta är världens bästa synkrotronljuslabb eller ej är jag i dagsläget - trots att min avhandling är tänkt att handla om just synkrotronljuslaboratorier - inte rätt person att svara på. Nu tror jag i och för sig inte att världens bästa synkrotronljuslabb låter sig utses enkelt. Vissa hävdar ju bestämt att det i själva verket är SPring-8 i Japan. Andra skulle nog hävda att det är APS i USA.

Slutsnackat. Jag befinner mig just nu trehundra meter från en av världens bästa synkrotronljuskällor. Här - alltså på ett kortare avstånd än trehundra meter från labbet - skall jag befinna mig de närmaste dagarna, för att studera labbmiljö och annat sånt. Det finns tre dåliga saker - såhär långt - med ESRF:

• Det tar fem och en halv timme att ta sig hit. Flyg till Lyon och buss sista biten.
• Det tar en halvtimme att gå till stan. Minst. Och man måste till stan om man vill göra något annat än synkrotronljusexperiment. Kort sagt: Det är väldigt tråkigt här.
• Man får inte gå omkring i labbet och kolla lite själv, utan måste ha en guide med sig hela tiden. Folk är väldigt upptagna och har inte tid att springa omkring i labbet med mig. Så jag skall tillstå att jag längtar lite till MAX-lab.

Nu skall jag gå till kantinen och äta middag bland biologer och nanofysiker. Det - i kombination med upplevelserna jag förväntar av morgondagen - blir förmodligen till en lista över bra saker. Fortsättning följer.