21/6 2006

Re-light the beacon!

En god vän till mig som jag träffar alltför sällan men som jag vet är en trogen läsare av Röda Nejlikan (känn dig uppmärksammad och hedrad) hävdar intressant nog att invandring och välfärdsstat är oförenliga koncept. Förr eller senare kommer de upplevda orättvisor kombinationen av dem ger att leda till främlingsfientlighet och till och med rasism, eftersom de som byggt upp välfärden genom sina trägna skatteinbetalningar anser sig ha större rätt att ta del av den än den nytillkomne. Slutsatsen är givetvis att av dessa två ting är det välfärdsstaten som skall avskaffas och inte invandringen. Kontroversiell är väl bara förnamnet. Men tanken är mycket intressant eftersom den fria invandringen som politisk idé faktiskt på många sätt är mer humanistisk och solidarisk än välfärdsstaten. Jag har skrivit om det tidigare: Som idé för hur ett samhälle kan eller skall organiseras ter sig välfärdsstatens sociala skyddsnät och livsuppehållande åtgärder för “de svaga i samhället” ganska blek i jämförelse med att erbjuda varje enskild människa - oavsett ursprung - möjligheter att skapa sig en egen samtid och framtid i samarbete med andra.

Igår publicerade the Independent Institute ett öppet brev om invandring till President Bush och alla kongressledamöter, undertecknat av fler än femhundra ekonomer (från hela den politiska skalan och inklusive fem nobelpristagare):

Throughout our history as an immigrant nation, those who were already here have worried about the impact of newcomers. Yet, over time, immigrants have become part of a richer America, richer both economically and culturally. (…) Immigration is the greatest anti-poverty program ever devised. The American dream is a reality for many immigrants who not only increase their own living standards but who also send billions of dollars of their money back to their families in their home countries—a form of truly effective foreign aid. (…) America is a generous and open country and these qualities make America a beacon to the world. We should not let exaggerated fears dim that beacon.

Min vana trogen citerar jag de mest retoriskt kraftfulla passagerna, eftersom det är min småborgerliga variant av att stå på barrikaderna och skrika slagord. Men i brevet blir det tydligt att grunden till problemet ligger i vanföreställningar om att invandrande människor i stort bidrar till en försämring och inte en förbättring i det land de kommer till. Vilket kanske inte direkt är välfärdsstatens fel, men säkert utöver okunskap skulle kunna spåras till politiska vanföreställningar om samhället, staten och individen; vanföreställningar som säkert är nära besläktade med föreställningar om välfärdsstaten.