1/6 2006

Likriktning och “politiskt korrekt” forskning?

Magnus Henrekson, vd för Institutet för näringslivsforskning, var gäst i senaste Ekots Lördagsintervju, och pratade om bristen på mångfald i nationalekonomin som ämne och samhällsdebatten på samma tema. Nationalekonomi, som Gunnar Myrdal lär ha velat översätta med Political Economy på engelska, är ett ideologiskt tyngt ämne, och debattklimatet har hårdnat i Sverige som följd av politisk likriktning. Det är här anslagssystemen för forskning kommer in:

- Du menar att man är beroende av de som ger en anslag?
- Alltså, när man gjorde akademisk karriär förr så följde det ju pengar med professuren. De gör det ju inte idag, utan alla är ju beroende av att söka pengar, ofta i statligt styrda stiftelser med politiska inslag. Och det gör ju att det blir en helt annan lyhördhet än vad man behövde ha tidigare när man hade sin oavsättliga professur och resurser knutna till den.
- Vad innebär denna lyhördhet?
- För det första att det kan gå mode i frågorna. För det andra att de här riktigt stora frågorna kanske du inte tar i utan det blir väldigt väl genomförda studier men på detaljnivå. Men stora vägvals- och systemfrågor blir svårare att ta i för då är det större risk att det blir kontroversiellt.

Margit Silberstein intervjuar. Poängen är god och angelägen även då man kastar blickar utanför nationalekonomin. Jag upplever inte att det finns garantier för att statliga myndigheter inte styrs politiskt och ideologiskt, i synnerhet inte efter Enpartistatens noggranna granskningar. Vid statliga Vetenskapsrådet med flera forskningsfinansiärer söker man forskningsmedel i konkurrens, och trots principerna om olika dimensioner av vetenskaplig excellens som enda bas för beslutsfattandet om enskilda ansökningar finns det nog anledning att känna oro över utvecklingen.