Röda Nejlikan?
Röda Nejlikan!

Jag ställde mig framför bokhyllan hemma igår, bokhyllan med skönlitteratur. Det var länge sedan jag bara betraktade mitt blygsamma bibliotek, och nu upptäckte jag en hel del titlar som jag glömt bort att jag hade. De fyra volymer som gjorde mig mest glad var de tre läderbanden med den oavkortade (men lyckligtvis till svenska översatta) De tre Musketörerna samt den skamfilade Röda Nejlikan, samtliga kvarlevor från min alltmer avlägsna mellanstadietid. Få saker fick mig som tioåring att rysa så som dessa böcker. Inte långt efter kom givetvis Greven av Monte Cristo (som jag också har, i en mycket fin inbunden samlarutgåva), men det var Röda Nejlikan och Musketörerna som smällde högst. En stilla gissning så här femton år senare är att jag läst dem minste fem gånger, senaste gången förmodligen i början av högstadiet. Trots att denna typ av minnen ofta är höljda i ett ej helt transparent skimmer vill jag nog påstå att dessa böcker var den verkliga inledningen på mitt läsande liv.

Jag är inte helt nöjd med namnet Homeboy Yksel. Få människor (och det är visserligen synd och skam) vet ens vem den riktige Yksel är. Han spelar ju inte ens i landslaget längre. Och sanningen att säga (men föga förvånande) tillhör han inte riktigt längre mina främsta förebilder. Homeboy är kanske heller inte det mest klockrena prefix som finns. Visserligen: ett namn är ett namn är ett namn och Homeboy Yksel är kanske lite inarbetat. Efter en lång funderare igår fattade jag beslutet att åtminstone delvis genomföra en namnändring på bloggen. Homeboy Yksel får vara kvar, det är för jobbigt att ändra webbadressen. Men det kompletteras från och med nu med Röda Nejlikan, som trots sin lite teatraliska klang och eventuellt pretentiösa hänsyftning passar rätt bra eftersom det är en hyllning till en fantastisk roman (ok, ungdomsbok) som bidrog starkt till att etablera de läsvanor jag idag njuter goda frukter av och utan vars relativt tidiga etablering mitt liv skulle varit mycket fattigare.

Sen är det ju klart att om jag minns bokens huvudperson rätt (vilket jag säkert inte gör, jag skall läsa om den nu) finns det all anledning att dra ideologiska växlar på denna bloggs nya titel. men det ber jag att få återkomma till.