Opera om bomben

Partikelfysiken har fått uppmärksamhet i teatervärlden bland annat genom pjästerna Copenhagen och QED. Den förra handlar om Niels Bohr’s eventuella möten med Werner Heisenberg under kriget och är en lysande skildring av svårigheter som enskilda forskare kan erfara då deras ämnesområde blir exploaterat i politiska eller militära syften. Givetvis är det fråga om Nazitysklands försök att bygga en atombomb och de personliga kval Heisenberg lider inför detta. Jag fick aldrig tillfälle att se pjäsen, men fick manuset i present och det var mycket spännande att läsa. QED (som står för Quantum Electrodynamics) lär enligt denna sida handla om fysikern Richard Feynman.

Nu har en opera(!) som handlar om Manhattanprojektet (det amerikanska atombombsprojektet 1942-45) haft premiär. Tidskriften Symmetry som ges ut av SLAC och Fermilab och som jag prenumererar på, recenserar operan i senaste numret. Den heter Doctor Atomic och musiken är skriven av John Adams. Librettot är ett hopklipp av officiella dokument, brev, intervjuer och J R Oppenheimer’s favoritpoesi. Enbart utifrån texten är jag beredd att kalla följande passage en av världens i särklass bästa operakörer:

“Matter can neither be created nor destroyed
but only altered in form
Energy can neither be created nor destroyed
but only altered in form”

“(…) Then all goes quiet, we see the greenish glow of a distant explosion on the faces of the chorus, and then hear the soft voice of a Japanese woman asking for a drink of water - taped testimony from a Hiroshima survivor. Thus, the opera ushers in a new age.”