Merton vs Utredningen

Som Gustav skriver: CUDOS är normer, inte en beskrivning av hur forskningen fungerar. Och även om jag anser att det finns normer som är direkt opassande, föråldrade eller helt enkelt fel så är communism och universalism två Mertonska normer för forskningen som är värda att försvara och som vi till och med skulle tjäna på om de var normer för samhället i sin helhet. I synnerhet universalism som enligt Merton betyder ungefär att bedömningen av en vetenskaplig tes eller teori ej skall ta hänsyn till personen som ställer den och dennes genus, etniska härkomst, ålder, samhällsklass eller position. Men communism, som innebär att forskningen skall vara offentlig och tillgänglig för alla, är också en viktig och eftersträvansvärd norm. Uppenbarligen tycker inte utredaren Marianne Levin det. För att “främja nyttiggörande av forskningsresultat” föreslår hon utbildningsdepartementet att forskningsresultat som framkommit vid universitet och högskolor skall kunna hemligstämplas i fem år. Jag undrar hur hon tänkt sig att det skall främja nyttiggörandet. Enligt min högst personliga uppfattning är det fortfarande stor skillnad på forskning och innovation, inkluderat sociala och legala ramverk för verksamheterna.