Kommunist ej mer

I morgonekot i P1 klockan åtta i morse var huvudnyheten att Lars Ohly slutar kalla sig kommunist. Enligt honom själv är det inte fråga om en ändring i ideologi utan bara i ord, han är “fortfarande förespråkare av det klasslösa samhället”. Då är han väl kommunist? Eller? Jag har aldrig fattat varför inte en person som har kommunistiska värderingar skall få kalla sig för kommunist. Vad är det för mening med det? I själva verket tycker jag att det är ytterst olyckligt om det sitter kommunister i riksdagen som inte öppet erkänner att de är kommunister. Det är ju lite som Jörg Haider och Pia Kjersgaard och sådana: De säger inte att de är fascister, vilket faktiskt gör dem farligare. I Sverige har vi emellertid en socialdemokratisk partipiska med räckvidd långt ut i alla politiska riktningar. Skall man vara ett riksdagsparti i Sverige så måste man uppfylla sossarnas definition på riksdagsparti: Marita Ulvskog, sossarnas partisekreterare, sa något på ekot i morse (apropå Ohly) om att “alla partier i riksdagen måste ha samma grundläggande demokratisyn” (ej ordagrant återgivet, min kursivering). Jag som trodde att demokrati och yttrandefrihet betydde att man fick ha vilken syn på saker och ting som man ville.

Som Voltaire lär ha sagt: “Jag håller inte med om vad du vill säga, men jag är beredd att till döden försvara din rätt att säga det.” Det är demokrati och yttrandefrihet!