Systembolagets usla ölsortiment

Jag är en ölälskare. Öl är för mig den främsta av drycker. Jag anser att skillnaden mellan olika ljusa lager kan vara lika stor som skillnaden mellan olika rödvin, och att Weissbier och Stout skiljer sig lika mycket som bananlikör och Jägermeister. Minst. Jag brukar botanisera i Systembolagets hyllor med jämna mellanrum, och köpa tre-fyra sorter som jag sedan avnjuter väl kylda. Systembolaget gör mig gång på gång besviken. I katalogen finns 153 ljusa lager. Hela 84 av dessa är svenska (ca 54%), trots att det är allmänt känt att Sverige inte är ett mycket bättre öl-land än vin-land. De flesta svenska öl smakar likdant, dvs som Pripps Blå. Jag räknar Tyskland (Bayern) och Tjeckien till världens främsta producenter av ljus lager. Tyskland är perpresenterat med 8 sorter ljus lager ( ca 5%) och Tjeckien med 17 sorter (ca 11%). Bland de svenska sorterna märks Anderssons, Blågul, Falcon Export, Femkommatvåan, Humlan, Kung, Lucky Star, Norrlands Guld, Sofiero, Spendrups Original och naturligtvis Pripps Blå. Man behöver inte vara en kännare (eller ens smaka) för att veta att burkens utseende är det enda som skiljer dessa åt. Samtidigt saknas sådana magnifika öl som Paulaner Original Münchner, Hofbräu Original och Spaten Pils, alla från München. Och nu på hösten, när minst fyra olika Oktoberfestöl exporteras flitigt från nyss nämnda stad, finns de inte att köpa på alla Systembolag. Istället hänvisas jag idag till “den nya Zeunerts Werde, den är god” av personalen. (Nämnda öl är svenskt trots namnet svenskt och bryggs på Kopparbergs/Sofiero. Det är på intet sätt dåligt, men knappast vad jag ville ha.) Det är som om man kom in och ville ha en Chilensk Merlot och rekommenderades en italiensk Chianti. Och då har jag ändå knappt nämnt Systembolagets undermåliga bestånd av Ale, Stout, Weissbier och mörka lager.