30/8 2005

Lego i Macen!

Jag älskade Lego när jag var liten. Men jag hade aldrig alla de Lego-grejer jag ville ha. Makalöst nog har det nu dykt upp ett program för Mac vid namn Bricksmith i vilket man bygger Lego! Visserligen är det lite meckigt, man måste placera alla bitar med hjälp av koordinatangivelser och browsern för legobitarna är ganska dålig, men det är gratis och riktigt roligt. Speciellt eftersom man har alla bitar som någonsin funnits! Det finns ingen hejd på vad man kan bygga, alltså! Bilden ovan föreställer min första kreation i programmet.

28/8 2005

Ut med tv:n!

Jag tittar nästan aldrig på tv. Egentligen gör jag det bara när det är internationell fotboll eller bra film. Därför skall jag nu - när jag flyttar igen nästa vecka - åter ha ett tv-fritt hem. Det blir till att våldgästa vänner och trängas på pubar när Manchester United möter Juventus. Om inte… Jag snubblade över eyeTV på webben, en liten antenn och tillhörande programvara som tar in tv från digitala marknätet i datorn. Antennen är löjligt liten och ansluts till usb-porten. Paketet går tydligen lös på bara 1400 kr hos Apple Store. Jag skall ha en. Undrar om man behöver betala licensen?

(Obs! Fjärrkontrollen på bilden ovan är endast för storleksjämförelse. Man behöver ingen fjärkontroll för eyeTV)

26/8 2005

Old Boys Networks

I den översiktliga litteraturen i mitt ämne STS - Science & Technology Studies - berättas ofta om den överväldigande svårigheten för kvinnor att etablera sig i forskarvärlden. Det talas om “Old Boys Networks” och om den vetenskapliga karriären för kvinnor som en trång “pipeline”, svår att komma in i och med läckor överallt. Jag tänker mig att det strukturella problemet idag är passé. Men “Old Boys Networks” finns i högsta grad. Sydsvenskan skriver idag om Ekologiska Institutionen vid LU och tre kvinnliga, högt meriterade forskare som inte får fasta tjänster och därför inte har en chans att avancera karriärmässigt. De tjänster som utlyses påstås så gott som alltid vara vikta åt en (manlig) kollega. Men dessa tre kvinnor är “välmeriterade”. Varför blir då inga tjänster på förhand vikta åt någon av dem? Det kan inte vara något annat än “Old Boys Networks”. Och en påminnelse om den ganska otrevliga nyans av vetenskapen som aldrig verkar blekna: Diskriminering inbyggd i de bärande sociala strukturerna.

25/8 2005

Hur oberoende är massmedia?

Gustav gav tipset nyss att ett nytt “Science War” har blossat upp i USA, där Bushadministrationen och den övriga amerikanska högern anses vara “anti-vetenskaplig”. Det är - föga överraskande - fråga om kreationism vs darwinism, och konceptet “intelligent design” som ett seriöst forskningsinstitut förespråkar, i strid med Darwin. Detta beskrivs i en artikel i New York Times, en artikel som fått hård kritik av bloggare som Pharyngula och Leiter Reports:

“Any religious zealots with millions of dollars and some committed pathological liars on staff can, without producing any credible scientific research or any scientific evidence, convince the ‘newspaper of record’ for the educated public to present its quackery as raising doubts about matters on which there is no scientific dispute” (kursivering i original).

Jag kan inte låta bli att se detta ur en medie-synvinkel. Det är ett hett ämne för halv-konspirationsteoretiker (t ex Michael Moore och Al Franken) att hävda mediernas - och då särskilt högermediernas - extrema korrumperade politiska makt i USA. Nu är ju problemet det att New York Times vanligtvis betraktas som en av de mest liberala tidningarna i USA (till skillnad från sin konkurrent New York Post). Men det hindrar inte att man funderar över hur “oberoende” massmedia egentligen är. För några veckor sedan hade svt:s Aktuellt ett inslag om barn utan liv- och olycksfallsförsäkring, där de närmast propagerade för tecknandet av försäkringar. Hade jag varit Al Franken så hade jag omedelbart dragit slutsatsen att Skandia eller Trygg Hansa betalat för reportaget. Och då har vi inte ens nämnt Fox News Channel. Frågorna är härmed återigen väckta, och jag är av den bestämda uppfattningen att de behöver dryftas offentligen och oinskränkt.

24/8 2005

Fusion i käften

För några år sedan när jag läste matematik borstade jag tänderna varje kväll med tandkrämen Pepsodent Integral. Sedan dess har jag inte hittat någon dagligprodukt som symboliserar mina akademiska intressen. Förrän idag, då jag fann Stimorol Fusion. Mig påminner de inte i första hand om jazz utan om ITER och andra häftiga Big Science-projekt.

Förbannat dåligt och pinsamt

Jag tänker inte kommentera det ytterligare. Men Åke Stolt har helt rätt.

22/8 2005

Krigskonst och humaniora

Thomas Helleday skriver på SvD Brännpunkt idag om regeringens ambition att satsa 750 miljoner kronor på utvecklandet av det så kallade neuronplanet, ett pilotlöst stridsflygplan som tas fram av franska Dassault och Saab. Helleday gör en graverande jämförelse mellan dessa 750 miljoner kronor som alltså satsas av staten på ett stridsflygplan och de ca 300 miljoner som Vetenskapsrådet delade ut till “humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på samtliga universitet och högskolor i landet”. Siffrorna kan alltid tolkas olika, men mönstret är ju tydligt, speciellt om man läser SCB:s publikation Statliga anslag till forskning och utveckling 2005. Där ser man att “försvarsmyndigheter” får mer pengar (ca 5 miljarder) än VR, Vinnova, Formas och FAS tillsammans (ca 4,5 miljarder) 2005. Visserligen får “försvarsmyndigheter” bara en femtedel av den totala summan FoU-pengar i Sverige 2005 (”andra myndigheter” en femtedel, universitet/högskolor 40%), men det är ändå extremt mycket pengar. En femtedel! Vad är det som det forskas på som är så viktigt för vårt “försvar”? Och vem är det egentligen vi skall försvara oss mot? Man behöver nog inte vara pacifist (även om jag är det) för att tycka att 5 miljarder kronor till försvarsforskning på ett år är absurt när många civila och - till skillnad från krigskonst - kulturellt upphöjda vetenskaper är i djup ekonomisk kris.

18/8 2005

Jesus var en dålig ledare

Äntligen - en saklig och strukturerad genomgång av de brister och fel Jesus Kristus hade och som orsakat så många missförstånd och missförhållanden genom historien.

(via SvD)

“Stereotyp maskulinitet” - ett stereotypt begrepp

Forskning och Framsteg bloggar idag om en sociolog på Cornell University, Robb Willer, som säger sig ha visat att män som känner sig osäkra när det gäller sin maskulinitet ofta kompenserar detta med “en sorts stereotyp maskulinitet”. Det kan vara en större bil eller ökad benägenhet att stödja Irakkriget(!):

“I found that if you made men more insecure about their masculinity, they displayed more homophobic attitudes, tended to support the Iraq War more and would be more willing to purchase an SUV over another type of vehicle”

säger Willer. (Pressrelease på Cornell). Jag ifrågasätter inte studien eller resultatet, för det kan säkert ligga sanning i det här. Däremot ställer jag mig tveksam till begreppet “stereotyp maskulinitet”, för det måste ju vara socialt betingat, och jag tror inte att den typen av sociala mönster gäller längre. Vad är maskulint ur ett socialt perspektiv? Stora bilar, stöd till Irakkriget och homofobi är som jag ser det bara utslag av ren och skär dumhet, oberoende av kön. Robb Willer bidrar bara till att en förlegad stereotyp social struktur lever kvar. Och det är inte precis det vi behöver mest just nu, i tok-feminisms- och könskrigs-Sverige.

17/8 2005

No Direction Home

Den 20 september släpps DVD:n som jag som Dylan-fans som är född för sent längtat efter i hela mitt liv. En dokumentär om Bob Dylans liv, med intervjuer med honom själv och honom närstående personer, samt filmklipp som aldrig tidigare setts. De senaste årens tre live-album Live 1966 (också känd som The Royal Albert Hall concert), Live 1975 (the Rolling Thunder Revue) och Live 1964 har visat sidor av Dylan som vi bara tidigare anat fanns. Med självbiografierna Chronicles har ytterligare episoder om en av världens mest mytomspunna artister avslöjats. Nu kommer alltså filmen. Regisserad av Martin Scorsese och (vad det verkar) finansierad av Apple (ja, datortillverkaren) släpps den på dubbel DVD snart. Jag kan knappt hia mig. Det blir en högtidsstund.

Kolla trailern. Den lovar mycket. På den officiella hemsidan kan man förhandsbeställa filmen och soundtracket.

16/8 2005

Göran är nervös och kastar sten i glashus

Jag tror inte att Sveriges statsminister Göran Persson är dum, för jag tror inte att man blir statsminister om man är dum. Och eftersom han inte är dum har han nog börjat förstå den senaste tiden att makten - som är honom så kär - håller på att glida honom ur händerna. Svenska Dagbladet publicerar idag en intervju med statsministern i vilken han pratar om sänkt alkoholskatt och att underlätta för företagen. Han vet att han måste, för folket (väljarkåren) har börjat tröttna på hans maktfullkomlighet. Så nu säger Persson:

“Det är klart att vi kommer att ha åtgärder i budgeten som gör det lättare att driva företag och anställa folk”

Är det klart? För ett-två år sedan hade det varit närmast otänkbart. Då hade det räckt bra med att låta folk byta gardiner hos varandra. Nu, ett år före valet, är det annat ljud i skällan. Nu skall “gränsväljarna” - de som egentligen kanske är sossar men som tröttnat och börjat fundera på borgerliga alternativ - blidkas. Men knepet är uselt. Samtidigt som Göran Persson starkt kritiserar Reinfeldt för ”opportunism och hållningslöshet” vänder han själv kappan efter vinden i fråga om spritskatten och vad jag tror är sänkta arbetsgivaravgifter. Inget fel i att ändra sig. Men kasta då inte sten i glashus.

Göran Persson har gång på gång visat att han inte besitter vare sig handlingskraft eller konstruktiva idéer för att driva ner arbetslösheten och skapa bättre förutsättningar för företagande. På alla andra platser än i Rosenbad skulle det till slut tvinga chefen att avgå. Istället tror han att han kan lura oss med lissmande om spritskatten och vaga formuleringar om åtgärder som “gör det lättare att driva företag och anställa folk”. Jag är så förbannat trött på Göran Persson.

15/8 2005

Muggen som är en mus!

Kan såklart bli jobbigt att plugga ur USB-porten varje gång man skall gå och hämta kaffe (jag dricker rätt mycket). Men Louise Wictoria Klinker har många bra idéer, som till exempel Crime Wire och Remote Confession Kit. Värt ett besök.

(via Junk Musik)

13/8 2005

Der Kaiser tar farväl

Patrik Andersson meddelar idag på Malmö FF:s hemsida att han lägger av med fotbollen. Detta efter den skada han ådrog sig i matchen mot FC Thun i onsdags. Patrik Andersson är en av Sveriges bästa mittbackar genom tiderna och har bland annat smått otroliga VM-brons, EM-brons och Champions League-guld i prisskåpet. Dessutom visade han stort hjärta och engagemang när han för ett och ett halvt år sedan valde att flytta hem till Skåne och avsluta karriären i Malmö FF. Sydsvenskan skriver att “för MFF och svensk fotboll i stort är det slutet på en mindre epok”. Det kan man säga.

Vatten på min kvarn

Ja, jag säger då det.

Problem, problem.

12/8 2005

Det är inte lönt ni försöker!

Microsoft gillar inte Apples dominans på mp3-marknaden. Men Microsoft gillar ju inte Apple överhuvudtaget, trots att man utklassar Jobs & Co på mjukvarumarknaden. Nu är man emellertid trötta på iPodens obeskrivliga succé och skall därför göra en satsning på området, skriver TUAW och MacWorld:

Redan i höst kommer ett flertal produkter som ska ge iPod en match, och till våren 2006 introduceras en helt ny produktserie där formgivning, häftiga funktioner och användarvänlighet står i centrum.

Formgivning, häftiga funktioner och användarvänlighet är ju saker som Microsoft brukar vara bra på. Hur snyggt är egentligen Windows XP? Och hur många “häftiga funktioner” (som t ex RSS-stöd) har Explorer? Användarvänlighet? Törs man påminna om den främsta anledningen till att Mac en gång i tiden lanserades som ett alternativ?

Ge upp. Fortsätt göra dåliga operativsystem och värdelös programvara. Det är ni bra på.

11/8 2005

Japan-Johan bloggar

En god vän till mig som befinner sig i Japan, Johan Hultquist, har börjat blogga på Mottainai.

Jag är Malmö FF. Ni är mina anställda.
Gör ert jobb!

Malmö FF är en förening, och jag är medlem. Det betyder med andra ord att det är jag och de andra ca 6500 medlemmarna som är klubben. Igår hade 11 av våra anställda en av sina viktigaste uppgifter på mycket länge, att göra en så bra insats som möjligt i Champions League-kvalet. De gjorde bort sig fullständigt. De var inte ens i närheten av så ”gott man kan”. Sådan brist på vilja, engagemang och djävlaranamma. De är heltidsanställda och de flesta av dem har mer än dubbelt så mycket betalt som jag. På läktarna sitter 12237 hängivna supportrar och på pubar och i tv-soffor minst lika många till. Och inte så långt borta hägrar spel i den finaste av turneringar för klubblag. Och så visar de sådan brist på vilja. Det är skamligt dåligt. I ett kval till Champions League förväntar jag mig åtminstone att de spelar efter bästa förmåga.

10/8 2005

Tv, telefoni och bredband, del 2

Hur ser egentligen mediekonsumtionen ut? Vi har internet med nyhetssidor, bloggar, nedladdningsmöjligheter och syndikering. TV finns kvar, men visar mest skräp, om man frågar mig. Dagstidningarna har gudskelov fortfarande pappersversioner, men jag undrar om inte kvaliten försämrats rätt rejält i Sverige. Snart släcks analoga marknätet, och idag skriver SvD om en ny typ av digitalboxar som gör det möjligt att pausa i program (även direktsända) och spola förbi reklaminslag. Fantastiskt. Eller? Vi har förändrat vårt sätt att hålla oss a jour med verkligheten. Varför är viljan till denna förändring inte större hos myndigheter och företag?

Jag tittar nästan aldrig på tv längre. De tillfällen då jag gör det är antingen då det går en bra film, en spännande fotbollsmatch eller är det bara för att kolla vad människor i allmänhet serveras genom etern. För mig är tv ute och passé. Jag undrar i mitt stilla sinne varför man så krampaktigt håller fast vid denna ålderdomliga standard? För ett par månader sedan skrev jag om 3G-nätet för mobiltelefoni, digitaltv-nätet och mobilt bredband. Jag ifrågasatte skarpt att man bygger nya nät för telefoni och tv som har så avgränsade funktionsområden. Egentligen är lösningen enkel: Varför inte ersätta telefon, tv och bredbandsnät med ett enda nät, designat för att kunna leverera www, ljud och bild. Man skulle kunna ha ständig trådlös internettillgång överallt, digitaltv-utbudet skulle kunna levereras “on demand” (pay per view) och telefonin skulle kunna ha en peer-to-peer standard (som Skype, fast mobilt. Kolla här!). Operatörerna skulle kunna erbjuda heltäckande lösningar eller abonnemang på vissa av funktionerna. Svt skulle kunna erbjuda sina kvalitetsprogram i abonnemangsform. Hela världens tv-stationer skulle kunna “sända” i Sverige. On demand! Pay per view! Riv 3G-masterna! Släck analoga marknätet! Sätt Vodafone i konkurs! Avskaffa tv-licensen och Telias monopol! Riktig konkurrens på informationsmarknaden! Ja!

5/8 2005

Älska Amerika.

På en av mina kavajer sitter en amerikansk flagga av samma typ som presidenten brukar bära – en liten pin som för mig betyder ”amerikanvän”. Folk brukar fråga om jag stöder Irakkriget när de ser den. Jag brukar sucka och – om jag är på humör – förklara att Irakkriget är Amerika i samma utsträckning som al Qaida är Islam. Det vill säga inte alls. Jag fick Al Frankens bok “Lögner” i födelsedagspresent nyligen, och har börjat läsa lite smått. På ett ställe, i kapitlet Kärlek till Amerika på Al Frankens sätt, skriver han:

”I en fyraårings ögon är allt mamma gör underbart och alla som kritiserar mamma är dumma. Men för vuxna innebär kärlek att man faktiskt förstår vad det är man älskar, att man ser både goda och dåliga sidor och hjälper den man älskar att växa.”

Med ”fyraåring” avser Franken de republikaner som anser att kritiker av Amerika inte älskar Amerika. Jag tror att man inte bara kan utan till och med vinner på att älska Amerika om man vill vara en vettig Amerikakritiker. Mycket beroende på att det som man kan kritisera Amerika för (krig, mord, miljöförstöring, diskriminering, mm) har upphovsmän (och -kvinnor) som medvetet eller omedvetet undgått att se det vackra och hälsosamma med kulturell mångfald och frihet. Saker som är genuint förknippade med det Amerika som man - om man ser efter noga - kan skönja bakom politik och krig.

4/8 2005

Märkliga böcker på UB

De flyttar runt alla böcker i referensavdelningen på UB just nu, så man hittar knappt något alls. Dessutom är informationsdisken både underbemannad och ytterst okunnig om detaljerna i flyttplanerna, så jag var tvungen att leta mig igenom nästan alla hyllor idag för att hitta det jag sökte. På vägen fann jag två boktitlar som fick mina ögonbryn att höjas: History of Magic och Encyclopedia of Hell. Kanske finns Harry Potter och hans värld på riktigt? I så fall finns det uppenbarligen en mugglare som skrivit en historiebok om det hela. Och helvetesencyklopedien? Spännande, indeed.

3/8 2005

Jag erkänner. Jag är en nörd!

Om det undgått någon, så gjorde jag the Switch för ca en månad sedan (läs och läs mer), och har sedan dess varit lyckligare i digital-livsstil-bemärkelse. Jag är nu en nöjd användare av en Apple-dator (iBook G4 12″) och det fantastiska operativsystemet Mac OS X 10.4 “Tiger”. Vad är det då som gör att jag längtade i evigheter efter att göra the Switch och nu är så obeskrivligt nöjd? Efter en månad har jag perspektiv och erfarenhet… tror jag. Det som får mig att odiskutabelt välja Mac framför PC är främst:

1. Operativsystem. Mac OS X 10.4 “Tiger” är stabilt, funktionellt, enkelt och snyggt. Det har dessutom överlägsna finesser som Spotlight, exposé och Dashboard. För övrigt är vardags- programmen som är inbyggda i systemet bra, dvs Safari, iTunes, iPhoto, mail, Addressbok och Quicktime fungerar i symbios med varandra och Tiger och är dessutom de bästa program jag stött på för sina respektive uppgifter. Vilket man knappast kan säga om Explorer och Windows Media Player.
2. Maskinvara och operativsystem är synkade. De är tillverkade av personer inom samma företag, med gemensamma mål och ständig kommunikation. Vilket garanterar streamlining och effektivisering. Dessutom är batteritiden i min iBook nästan den dubbla mot min gamla Compaq. Bara en sådan sak.
3. Ok. Jag erkänner. Tredje anledningen är att jag är en nörd. Jag älskar designen. Jag älskar gränssnittet. Jag älskar “underdog”-imagen. Jag älskar att 95% av världens datoranvändare inte fattat det jag fattat. Och jag älskar PC-folkets fåfänga försök att dölja sin avundsjuka bakom bilspel, prisjämförelser och omfattande illegal programspridning. Det är därför jag förutom att använda min iBook i mitt dagliga arbete också använder den till allt möjligt annat och ständigt surfar runt efter nya widgets och gratisprogram som kan få den ännu roligare.

Jag är en Apple-nörd, och jag är stolt över det.

(Få ett gott skratt! Titta här.)

2/8 2005

Microsoft i försvarets hemliga tjänst?

Microsoft har också en kart- och satellitbildstjänst på webben, Virtual Earth heter den. Naturligtvis har de sämre upplösning än Google Maps, och naturligtvis är deras satellitbilder svartvita. Det är ju vad man kan förvänta sig. Illustrationen ovan däremot är märkligare. Den vänstra bilden visar Google Maps satellitbild av det mytomspunna Area 51, och den högra visar samma bild på Virtual Earth. Varför döljer Microsoft en “hemlig” armébas när Google inte gör det? Läs mer på The Register. Är någon intresserad av Area 51, kolla in The Dreamland Resort.

Harry Potter - den siste actionhjälten

Läste ut den sjätte Harry Potter igår. En rimlig fortsättning, på det hela taget. Naturligtvis skall jag inte avslöja något av handlingen här, även om det är lockande… saker och ting händer i alla fall! Blir emellertid lite besviken, för nu kommer sjunde och sista delen att bli precis som slutet på alla Hollywood-filmer… good guys, bad guys, en fet fight, hoppet nästan ute, hjältens mirakulösa återhämtning och slutet gott allting gott. Det kan knappast bli på något annat sätt, för J K Rowling har lagt upp spelets brickor precis så. Harry måste möta Voldemort, och vem som vinner behöver man knappast vara akademiker för att kunna räkna ut. Så nu blir Harry Potter till slut den klassiska hjältesaga man hela tiden anat att det skulle bli. Men visst är det storslagen barn/ungdomslitteratur.