30/6 2005

Dubbelspåret snart klart!

I förrgår kväll tog jag en cykeltur ut mot Gunnesbo och Nöbbelöv för att plocka fläder till saft och titta på det nya dubbelspåret på Västkustbanan genom Lund som änligen, efter mer än ett decenniums diskuterande och bråkande, håller på att byggas färdigt. Det kan ju verka märkligt att göra en cykelutflykt för att titta på en för tillfället otrafikerad järnväg, men för en kollektivtrafik-ivrare och järnvägsentusiast som jag är det ganska högtidligt när ett nytt projekt som detta färdigställs. Det som är häftigt är att man samtidigt med dubbelspåren byggt bättre cykelvägar mellan centrum och Nöbbelöv/Gunnesbo. Det är - utöver att det är en insats som främjar rena transporter - ett slags symbolhandling i samma riktning. Det gillar jag, för det talar om att tåg och cykel är transportmedel att satsa på. Nu väntar jag bara på ett tredje spår på stambanan Malmö-Lund, spårbunden trafik till Dalby och bilfri innerstad i Lund.

27/6 2005

Promenera hem allsvenskan?

Så… nu har vi ytterligare en hemvändare i laget. Anders Andersson, hjälten från mitten av nittiotalet, har anslutit till MFF-truppen. Vilket innebär att laget snart borde vara hysteriskt toppat. Ok, Markus Rosenberg spelar sin sista match idag, men med tanke på vad han presterat den senaste tiden är det knappast en förlust. Då är 46 miljoner kronor lite mer… Så här kan alltså MFF-laget se ut inom kort:

Asper
J I Höiland - P Andersson - O Persson - J Elanga
L Chanko - A Andersson - D Andersson - Y Osmanovski
A Alves - J Bech

Då har vi ändå en bänk med bland andra Peter Abelsson, Thomas Olsson, Hasse Mattisson, Glenn Holgersson och Andreas Yngvesson. Inte illa. Hur skulle ett sådant lag kunna förlora mot Sundsvall, Elfsborg eller för den delen IFK Göteborg och Djurgården? Just det. Hur många bra spelare man än har, är allsvenskan ändå ett lotteri för MFF, känns det som. Vad är det som gör att Sveriges på pappret bästa lag med Sveriges på pappret bästa (största) publik inte bara vinner allting? Ett mysterium är vad det är.

24/6 2005

Det kanske går ändå? Allan är positiv.

Jag har länge tvivlat på om det går att få ESS till Lund (tidigare inlägg: 1, 2). Men nu har ett stort steg tagits i rätt riktning. Allan Larssons rapport om ESS och Lund blev klar i förrgår, och verkar vara alltigenom positiv (har inte hunnit läsa den än, väntar till Midsommardagen). Det är inte helt oväntat att en man som Allan tar ställning klart positivt för ESS i Lund, men det skall bli intressant att ta del av hans argument och resonemang. Den f d finansministern ger regeringen sex rekommendationer:

• Regeringen bör under 2005 avge en avsiktsförklaring så att inga tvivel råder om att Sverige vill ha ESS.
• Regeringen bör motivera sitt intresse forskningspolitiskt och näringspolitiskt och föklara sig villig att betala s k site premium (värdlandet står för en större kostnad än den vanliga BNP-baserade).
• Regeringen bör satsa på att samlokalisera ESS med MAX-IV.
• Regeringen bör se till de regionala fördelarna och sätta in ESS i en “Öresunds-kontext”.
• Näringslivet bör involveras redan från början.
• Regeringen bör tillsätta en ny ledningsorganisation som kan förhandla internationellt och planera nationellt.

Dessa sex punkter formulerar egentligen en väldigt heltäckande strategi som rimmar väl med de resultat jag och mina kollegor funnit i forskningen kring den här typen av anläggningar och publicerat. Punkt 3, 4 och 5 verkar väldigt bekanta på något sätt. Det blir intressant att se om regeringen följer rekommenda- tionerna noggrannt när de tar beslut (förväntas bli i höst). För då kan man åtminstone säga att man från svensk sida gjort man kan för att få ESS till Lund. Vilket är nödvändigt, men inte tillräckligt. Vi vet ju de facto fortfarande inte om det överhuvutaget blir en ESS-anläggning. (Återkommer i ämnet efter helgen då jag hoppas ha hunnit läst rapporten. Ha en skön midsommar!)

22/6 2005

TV, telefoni och nätverk

Det analoga tv-nätet skall som bekant släckas, och folk kommer att vara tvungna att skaffa digitalbox för att se på tv. Tidtabellen för övergången presenterades av kulturminister Leif Pagrotsky idag (SvD). Samtidigt bygger man ut 3G-nätet för mobiltelefoni i hela landet. Två tekniker som säkert kostar massor och jag ställer mig frågande till båda. Varför har man inte redan från början satsat på att täcka hela sverige med wlan? Trådlöst nätverk på något hundratal Mbit per sekund skulle förutom vanliga datorbaserade nätverkstjänster även kunna härbärgera (digital) tv och telefoni, och alla de löjliga tjänster som 3G-nätet erbjuder (videosamtal etc) skulle - om man nu är så mån om att ge det till folk - kunna inkluderas hur lätt som helst. Istället satsar man alltså på att dels behålla det befintliga GSM-nätet, dels bygga upp ett helt nytt mobilnät och dels flytta tv-sändningarna till ett nytt digitalt nät. Och så gräver man ner kablar i marken för bredband. Det hela är milt uttryckt löjeväckande. Tänk er ett trådlöst nätverk på 100Mbit/s med inbyggd IP-telefoni (som Skype, fast nåbart med en vanlig mobiltelefon), tv-sändningar i befintlig omfattning och bredband åt alla, överallt. Då snackar vi teknik åt folket.

18/6 2005

Så EU är i “kris”. Det var på tiden.

Det har talats om en kris i EU ett tag nu. Efter toppmötets “sammanbrott” igår (SvD) kan man verkligen tala om kris, men jag vill gärna se krisen som något annat än ett dramatiskt avstannande i utvecklingen. Jag skulle vilja påstå att det istället rör sig om ett stort steg i utvecklingen. När fransmännen och holländarna röstade ner det nya fördraget visade de - oavsett det var motivet till att rösta nej eller inte - att man inte kan ha en europeisk klubb för politiker på ett mandat som handlar om enighet av folken i Europa. EU är en klubb där Göran Persson och Margot Wallström är med. Inte svenska folket. Det nya fördraget reglerar säkert saker som är bra för de flesta av Europas folk, men Europas folk har inte fått vara med och bestämma om de sakerna. Fördraget har precis som allt annat i EU förhandlats fram i slutna rum skyddade av en hysteriskt överdimensionerad byråkrati. Det är knappast konstigt att ett mellanstatligt samarbete som är tänkt att verka för folkens väl och ve hamnar i en “kris” om inte folken är med och känner sig delaktiga. Så krisen är både förklarlig och välbehövlig. Och då har knappt jordbruksstödet ens diskuterats.

17/6 2005

International Linear Collider - jo man tackar!

Just nu färdigställs den nya acceleratorn på CERN, som heter LHC - Large Hadron Collider. Den ligger i den tunnel under utkanterna av Geneve som länge varit värd för CERN:s acceleratorer, och som är 27 km i omkrets. LHC beräknas vara färdig att användas 2007 och planeringen för den genomfördes av den något anonyma men mäktiga europeiska organisationen ECFA. Samma organisation får i sommar Lundaprofessorn Torsten Åkesson som ordförande (se senaste LUM) och har redan börjat planera för en ny mega-accelerator vid namn ILC - International Linear Collider. Nu snackar vi Big Science, alltså. ILC, som är en lineäraccelerator för att accelerera och kollidera elektroner och positroner, blir förmodligen över 3 mil lång och kommer att kosta motsvarande ca 30 miljarder kronor. Intressant är att det är tänkt att vara ett globalt samarbetsprojekt. Tre värd-organisationer och lokaliseringar har nämnts: TESLA (lokalisering i Hamburg), GLC (någonstans i Japan), och NLC (någonstans i USA). Fortsättning följer.

16/6 2005

Brainpool bloggar

Jag är en gammal Brainpool-fan. En ny också för den delen. När jag gick i högstadiet kom deras första två skivor Soda och Painkiller och jag älskade dem. När de förra året lanserade sin rockopera Junk blev jag frälst direkt. Den är faktiskt riktigt bra, kanske speciellt eftersom konceptet rockopera inte är världens mest självklara succérecept. Brainpool har sedan dess (eller tidigare) startat ett skivbolag och en blogg. Visserligen verkar de mest använda den för att marknadsföra sig själva och de andra artisterna på skivetiketten Junk Musik, men jag diggar det ändå. Det bästa med Brainpool är att de liksom följer med en även om man för länge sedan lämnat tonåren och den hormonstinna popmusik de från början spelade.

15/6 2005

Tyst, snabb och söt.

Jo, det är just vad den är. Min nya iBook 12″. Har just bekantat mig med den i några timmar, och den är verkligen fantastisk. Bredvid står min gamla bärbara pc och låter, segar sig och är ful. Bort med den. Nu skall jag snart ner på stan och surfa lite trådlöst på nåt café. Apple rockar!

14/6 2005

Per-T och sossarnas fall

Jag är normalt sett ingen större fan av Per T Ohlsson (Sydsvenskans politiske chefredaktör). Sydsvenskan är en liten och mycket dålig dagstidning och Per T Ohlsson har alltid försökt göra sken av motsatsen genom sin brandtalsretorik och sin überseriösa mästrande stil, vilket för det mesta bara blivit löjligt. Egentligen gäller detsamma för hela Sydsvenskans ledarsida - den är lillgammal och krystad. Det senaste halvåret har emellertid en rejäl “shape-up” ägt rum, och nu är det ofta en fröjd att läsa ledarartiklarna. Som de senaste månadernas granskning av regeringen och statsministern. Den är fantastisk. Per-T slänger ur sig det ena komprometterande sifferexemplet efter det andra. Söndagens krönika handlade om en hög utbildningsnivå som inte tas tillvara. Per-T har inga källhänvisningar, men jag föreställer mig att man inte kan publicera friserade siffror i en dagstidning med några hundra tusen läsare. Fortsätter det i samma stil - och det är jag övertygad om att det gör - fram till valet 2006, så kan Göran Persson lugnt luta sig tillbaka i vilstolen på gården i Sörmland. Då är han nämligen arbetslös, och Per T Ohlsson har tillsammans med ett stort antal kollegor framgångsrikt lyckats utföra det arbete journalister bör: Att kritiskt granska makten. För det kan nog var och en förstå, att någon opinionsbildning är det egentligen inte fråga om här. Bara blottläggandet av den avskyvärda sanningen.

3/6 2005

So long forever, Bill Gates!

Nu är det snart slut på tramset med Windows för min del. Jag beställde nyss en iBook 12″. Med Tiger. De senaste två åren, då jag använt en bärbar Compaq med Windows XP, har jag hela tiden varit tvungen att kalkylera med risken att datorn helt enkelt inte startar på morgonen. Jag har blivit virus- och spyware-angripen. Jag har inte haft trådlöst nätverk. Jag har haft en usel batteritid och en sagolikt slö processor. Dessutom har jag varit i Bill Gates våld. Nu är det slut med det. Hurra!

Bokfrågekedjebrevet

Jonas Bergenudd, som bloggar på Nätverkssamhället, sände mig ett kedjebrev med frågor om böcker. Jag tycker inte om kedjebrev, men detta var faktiskt trevligt. Så jag svarar snällt och skickar vidare:

1) Hur många böcker äger du? Jag har inte en aning. Men jag har ungefär tre fulla billy hemma och någon hyllmeter på mitt rum på universitetet.

2) Senast köpta bok? Jag köpte “The Flight of the Creative Class” av Richard Florida när jag var i USA för ett par veckor sedan.

3) Senast lästa bok? Läste ut “Verkan” av Torbjörn Flygt igår kväll. Den var en stor besvikelse. Jag älskade Underdog och förväntade mig något lika storslaget. Det fick jag inte.

4) Fem böcker som betyder mycket för mig (m.a.o. böcker jag läst minst tre gånger). “Den skrattande polisen” av Maj Sjöwall och Per Wahlöö. Det måste vara världens bästa kriminalroman och är förmodligen den enda bok jag läst mer än två gånger. “Salka Valka” av Halldor Laxness. En makalös episk berättelse. En sådan där bok som är jättejobbig tills man kommer till ungefär tvåhundra sidor. Sedan kan man inte släppa den. “Big Science - The Growth of Large-Scale Research” av Peter Galison och Bruce Hevly (red). Den bok som introducerade mig till ämnet för min forskning, storsaliga forsknings- anläggningar. Kan inte säga annat än att den betytt en hel del. Men jag tror inte att jag har läst hela, eftersom det är en antologi. “Häxorna” av Roald Dahl älskade jag som barn och gör det fortfarande, men det är i konkurrens med “Matilda” och “Danny bäst i världen” av samma författare. Sen får jag nog säga “Dylan - Biografin” av Howard Sounes. Den bästa Dylan-biografin jag läst. Svårslagen livshistoria.

5) Utse 5 personer som också ska besvara dessa frågor. Sara Kjellberg och Torkel Carlsson får det bli. De andra jag känner som bloggar har redan fått brevet.

2/6 2005

Nyutbildad och arbetslös men med en “fin titel”.

Sydsvenskan skriver idag om nyutbildade civilekonomer, samhällsvetare och jurister som har svårt att få jobb. Rubriken är “Examen ger en fin titel men inget jobb”. Är det inte typiskt? Det är alltså så att examen skall ge en “fin titel”. Och ett jobb. Vad hände med kunskapen, intresset, drivkraften, inspirationen, förståelsen, insikten och bildningen? Det är sju saker som enligt min uppfattning kan ge både jobb och känsla av mening. Jag är så ytterligt less på bilden av universitetet som utbildningsfabrik, en transportsträcka från inskrivning till examen och “fin titel”. Jag må vara naiv, men jag är övertygad om att driftighet och intresse, längtan efter djupare kunskap och sökandet efter insikter både kan göra universitetsstudierna mycket mera givande och värdefulla och vara till nytta på arbetsmarknaden.

1/6 2005

Entreprenörskap, del 2

Jag skrev häromdagen om ordet entreprenörskap och hur det används (inlägg). Jag letade då efter något i minnet som jag nu hittat: Chris Freeman, som är en gigant inom STS och Innovationsforskning, skriver i sin bok The Economics of Industrial Innovation(2nd ed, Frances Pinter, London, 1982, s 110):

“Since technical innovation is defined by economists as the first commercial application or production of a new process or product, it follows that the crucial contribution of the entrepreneur is to link the novel ideas and the market.”

Här har vi kärnan i mitt resonemang. Freeman kopplar (precis som Joseph Schumpeter) ihop entreprenörskap med innovation: Man måste tillföra något nytt till “marknaden” för att kallas entreprenör. Att vara egenföretagare som förvaltar familjeföretaget räcker inte för att kallas entreprenör. Då är man egenföretagare. För övrigt kan man enligt min ringa mening mycket väl “länka de nya idéerna med marknaden” utan att vara egenföretagare (eller företagare överhuvudtaget). Marknaden kan mycket väl vara något annat än vad de talar om på a-ekonomi, till exempel ett vetenskapligt fält eller en konstnärlig ism. Och en ny idé kan ju vara nästan vad som helst. Det entreprenören gör är att just upptäcka det förträffliga med en ny idé och exploatera det med hjälp av sina färdigheter och i samklang med den miljö han/hon verkar inom. Det tycker jag är en verkligt flott entreprenörskapsdefinition. Varför förstöra det genom att inskränka det till företagande?