Via Malins blog hittade jag flashspelet Guess-the-Google, där man får 20 serier av resulat från Googles bildsökningar och skall gissa sökordet (på tid). Jag fick 241 poäng vid första försöket. Sökorden och vidhängande bildserier är framtagna helt slumpmässigt, verkar det. Nördigt och snillrikt.
Folkhälsominister Morgan Johansson skrev på Brännpunkt i SvD den 20 april om farorna med religionernas dogmers inflytande i samhället. Han har fått många mothugg, bland annat av den f d biskopen i Karlstad Bengt Wadensjö, den katolske biskopen Anders Aborelius och professorn i nationalekonomi Marian Radetzki. Morgan Johansson svarar på kritiken idag, bland annat med följande träffsäkra uttalande:
“Självklart måste vetenskapen alltid utsättas för en etisk prövning, där man t ex sätter gränser för vilken typ av forskning man får bedriva. Men man behöver inte ha en gudstro för att göra sådana etiska överväganden. Kyrkan har inte monopol på begreppen etik och moral.”Folkhälsoministern formulerar något väldigt viktigt här. Visserligen är kanske kyrkans kärleksbudskap och humanitära ideologi ursprung till de moraliska och etiska konventioner som utgör grunden för demokratin och rättssamhället i vår del av världen, men det betyder inte att kyrkan har någon slags evig copyright på sådana grundläggande etiska principer. Dessutom har ju kyrkan aldrig varit speciellt duktiga på att omsätta sina storslagna “älska-din-nästa”-principer i praktiken, vilket säkert är en bidragande orsak till mycket av den dubbelmoral vissa kontemporära potentater ständigt visar prov på. Jag tror att det är dags för kyrkan att lämna över förvaltningen av sin humanitära ideologi till samhällsrörelser som är mindre trångsynta och traditionstyngda. Kanske kan vi liberaler få försöka?
BussinessWeek försöker i sitt senaste nummer få oss (er) att inse hur viktiga bloggarna håller på att bli. Deras perspektiv är företagsvärlden, där de anser att bloggen som medium har allt det en marknadsförare önskar sig. Jag har länge varit övertygad om att bloggen som fenomen skulle kunna förändra hela mediekonsumtionen. Vi som bloggar har genom detta medium samma möjligheter som dagstidningar, teve och radio att nå ut med våra reflektioner kring det som händer. Det betyder att etablerade massmedier inte längre har tolkningsföreträde. Som komplement till (eller istället för) Per T Ohlsson kan man på söndagsmorgonen googla fram hundratals intressanta och initierade kommentarer till händelser och icke-händelser på både global nivå som hemma på min gata i stan. Dessutom har Bloggarna det genomslag traditionella personliga hemsidor saknar. De är lätta att starta, sköta och uppdatera. De hamnar långt upp bland Googles sökresultat. Och de är ofta rykande färska. Som vilken tidning som helst som har en nätversion, fast direkt från den enskilde världsmedborgarens huvud.
“[…] you cannot afford to close your eyes to them, because they’re simply the most explosive outbreak in the information world since the Internet itself”Vill du hänga med? Starta din blogg idag. Men glöm inte att länka till min.
För sex månader sedan startade jag min blogg. Sedan dess har jag skrivit 89 inlägg i 18 kategorier och fått 10 kommentarer (och ca 750 spamkommentarer som automatiskt raderats). I tisdags köpte jag mitt livs första kamera, så nu firar jag sex månader i bloggosfären med att starta ett litet sidospår som heter Subito!.
Så… “pansarkardinalen” Joseph Ratzinger blev påve, och det blev ett farligt hallå. Personkulten kring katolska kyrkans högste ledare på jorden tar sig lustiga proportioner. Svenska Dagbladet klargör vad Benedictus XVI skall heta på olika språk, och katolska kyrkans högste ledare i Sverige, biskop Aborelius, har beslutat att han skall heta Benediktus XVI här hemma. Varför skall han heta olika saker i olika länder? USA:s president heter väl inte Göran i Sverige? För övrigt: Om den nye påven nu skall heta exempelvis Benoît på franska och Bento på portugisiska… då borde han väl heta Bengt på svenska?
I senaste numret av Universitetsläraren har Marielouise Samuelsson gjort konkordanstabeller över några väl valda ord och hur frekvent de förekommer i regeringens senaste forskningsproposition (Prop. 2004/05:80, pdf). Här är ett urval:
• näringsliv/näringslivet förekommer 237 gånger,Jag använde den förnämliga sökfunktionen i Acrobat (som jag nu förstår att använda korrekt, se tidigare inlägg) och kompletterar listan:
• företag 216 gånger och
• kommersialisering 123 gånger.
• humaniora förekommer 30 gånger, mest i kombination medÄr det en forskningsproposition eller en innovationsproposition? Marielouise Samuelsson föreslår träffsäkert att “Pagrotskys proposition möjligen lika gärna kunde ha benämnts ‘Forskning för ett bättre näringsliv’”.
• samhällsvetenskap som förekommer 30 gånger,
• naturvetenskap finns med på 21 ställen och
• kulturvetenskap förekommer 1 gång (!).
Mötet för allmänheten om ESS i Lund som hölls i Edens hörsal igår blev i mångt och mycket en succé för ESS-förespråkarna. Sydsvenskan rapporterar. Patrik Carlsson och Karl-Fredrik Berggren från konsortiet gjorde en övertygande presentation av projektet och svarade sakligt på en mängd frågor, bland annat de på förhand givna om kvicksilver, radioaktivitet, magnetfält och exploatering av jordbruksmark. I början av frågestunden trodde jag att det hela skulle urarta och bli som informationsmötet i Äppelkriget. Tomas Björnsson från Naturskyddsföreningen inledde:
“Regeringen har precis gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att stoppa kvicksilvret. Vi förstår inte att ni har mage att föreslå detta. Att ni inte skäms!”Kalle replikerade lugnt:
“Kvicksilvret har de bästa egenskaperna. Därför håller vi fast vi det. Tillsvidare. Så länge nyttan överskrider harmen. Jag behöver inte skämmas.”Det brukar vara svårt att värja sig mot lokala miljökämpar på vänsterkanten som inte riktigt förstått det här med etablerandet av optimala förutsättningar för forskning och utveckling. ESS-polarna skötte det bra. Jag tror inte att man kan tala om “brett folkligt stöd” ännu, för projektets framtid är fortfarande en smula suddig. Men det verkar i alla fall inte finnas någon folkrörelse mot ESS och det underlättar, för att uttrycka sig milt.
Imorgon tisdag håller ESS Skandinavien konsortiet ett informationsmöte i Edens hörsal. Klockan 18.30. Det är ett vettigt initiativ. I mina studier av relationerna mellan storskaliga forskningsanläggningar och samhället har frågan om allmänhetens stöd kommit upp flera gånger, och PR-arbetet bör inte underskattas. Man kan hoppas att mötet imorgon är det första i en serie!?
Apple ökar sin försäljning av datorer, enligt senaste kvartalsrapporten. På svd.se anser man att detta beror på storsäljaren iPod, som lockat sina användare att också köpa sina datorer från Apple. Jag tror visserligen att iPoden har sin del i ökningen, men framförallt är Apples datorer bättre, och jag hoppas att det är en anledning till att folk köper dem. Jag sitter med en Windowsdator och måste varje gång jag slår på den kalkylera med risken att den inte startar som den ska. Liknande problem dyker upp överallt när man har med Windows att göra. En massa märkliga processer körs i bakgrunden och stjäler processorkapacitet, program havererar, brandväggen fungerar så dåligt att virus och maskar hela tiden hotar att förstöra allting, olika s k spyware invaderar Explorer och gör mig till ofrivillig porrsurfare med jämna mellanrum. När skall alla människor förstå att den “standard” de använder egentligen är den sämsta lösningen? Jag citerar bob hund:
“Nu är det väl revolution på gång?
Jag tycker att väntan börjar bli lång.”
Av någon märklig anledning fick jag ERGO - Uppsala studentkårs tidning i brevlådan igår. Jag var nära att kasta den direkt, men tänkte att jag skulle kolla vad de har för sig i staden där det är viktigare att tänka rätt än att tänka fritt. Det är kårval i Uppsala snart. ERGO var fylld med annonser för de olika “partierna” och reportage med utfrågningar av “partiledarna”. De fem största partierna verkar vara:
• Socialdemokratiska studenter. Annonsen hävdar att S-studenter vill arbeta mot stress, ojämlikhet och bostadsbrist. Det har ju deras moderparti lyckats bra med hittils.
• Halvera.nu. Verkar bara vilja halvera kåravgiften, som för tillfället är 130 kr/termin. För fram sitt budskap på ett ganska populistiskt sätt.
• UUS - Uppsala Universitets Studenter. Hävdar att de driver sakfrågor framför partipolitik. De viktigaste sakfrågorna är tydligen avskaffandet av CSN:s fribelopp, motstånd mot studieavgifter och något luddigt om att studenterna ska ha “inflytande över utbildningen och en bra arbetsmiljö”.
• Det nya Mösspartiet. Sådana här initiativ älskar jag. I annonsen står att “Uppsala är urtypen för den klassiska studentstaden”. Partiet vill stärka nationerna, avskaffa partisystemet (jag antar att de menar i kåren), och slå vakt om “de akademiska traditioner och högtider som gör Uppsala universitet till Nordens främsta”. Är man inte reaktionär när man är ung, när skall man då vara det?
• VSF - Vänsterns Studentförbund. I annonsen finns travestin “Att tänka rätt är stort, att tänka fritt är större” på framskjuten plats. Märkligt att ett vänsterorienterat parti (med en röd, femuddad stjärna i logon) förespråkar fritänkande. De vill bland annat “införa obligatorisk kurs i antisexism för doktorander”. Så att doktoranderna får lära sig tänka rätt eller?
Wilhelm Agrell skriver i Sydsvenskan idag om amerikanska underättelse- tjänstens totala misslyckande under Irakkrigets upptakt för lite mer än två år sedan. Den kommission som granskat underrättelseverksamheten, och vars rapport Wille har läst, slår fast att Colin Powell med all sannolikhet trodde han talade sanning då han visade bilder på grushögar i FN:s säkerhetsråd. Detsamma trodde förmodligen var och en med inblandning i USA:s politiska och militära system. Med andra ord var övertygelsen om Iraks massförstörelsevapen så genomgripande etablerad att underrättelsetjänsten själva såg verkligheten genom ett filter och enbart presenterade “fakta” som bekräftade misstankarna. Bushadministrationens propaganda var alltså tillräckligt effektiv för att sätta kompetens, kunskap och intelligens åt sidan till och med i de hemligaste kamrarna. Det är djupt skrämmande.
Lunds kommun har börjat planprövningen för ESS, uppger Sydsvenskan. Det är ju bra. Det finns en klar politisk majoritet i Lund för att anläggningen byggs här, och jag kan föreställa mig att samma politiska majoritet egentligen finns också på Helgeandsholmen i Stockholm. Kanske är snöbollen i rullning nu?
På söndag är det allsvensk premiär hemma för Malmö FF. Igår möttes MFF och GAIS i ett s k genrep. Yksel Osamanovski var enligt Sydsvenskan bäst på plan och visade klart och tydligt att han är en man för premiärelvan. Problemet är att han i dagsläget konkurrerar med allsvenskans kanske bäste spelare Afonso om platsen till vänster på mittfältet. Jag gör som alla andra och presenterar min egen startelva för söndagens match enligt ett 4-3-1-2-system: Mattias Asper, Hasse Mattison - Olof Persson - Patrik Andersson - Joseph Elanga, Louay Chanko - Daniel Andersson - Yksel Osmanovski, Afonso Alves, Markus Rosenberg - Niklas Skoog. Man kan inte ställa Yksel utanför. Och Afonso spelar bäst centralt. Jag har ju alltid varit en anhängare av “full fart framåt” och anfallsglädje. Dessutom har vi ju stabile Bjärred i backlinjen. Det är lugnt. Låt pågarna anfalla.
Patrik Carlsson på ESS Skandinavien konsortiet kommenterar mitt inlägg om MAX IV och ESS, och gör välkomna rättelser. ESS nämns i forsknings- propositionen, sidan 242. Jag har ju inte läst hela, och sökfunktionen i Acrobat är alltså inte att lita på. Patrik argumenterar intressant.
“Det är inga problem med att lägga ESS och MAX-lab på samma plats. Snarare är det en fördel att göra det, både ur regionalt, nationellt och Europeiskt perspektiv efter som det finns en stark synergi mellan dem. Varför skulle ESS vara för stort för Lund? Om Lund vore den enda staden i Öresundsregionen och inte hade Universitet, IDEON eller MAX-lab kanske ESS vore för stort. ESS är ungefär i samma omsättningsstorlek som LTH. Gör också jämförelsen med en större fabrik i en mindre ort, eller med AstraZenecas site i Lund.”Patrik har rätt. Jag anser att MAX IV och ESS i Lund är den i särklass bästa lösningen, men att det kanske är att hoppas lite för mycket. Lund har en fantastisk kapacitet att hysa Sveriges (och Skandinaviens) främsta forskningsmiljö i framtiden, med Öresundsregionen som dynamisk och ekonomiskt livskraftig region runt omkring. Här finns alla förutsättningar, men det är inte riktigt det saken gäller. Detta är främst en politisk fråga, och det är inte säkert att viktiga organ i Europa ser samma möjligheter i Lund som Patrik och jag gör. Dessutom tror jag att det krävs mer från regerings- och myndighetnivå än att nämna ESS i en bilaga i forskningsproppen. Man måste visa klart och tydligt att man vill satsa. Och det anser jag inte att man gjort hittils. Men vi får se vad som händer efter att Allan Larssons utredning är klar.
Våren har visst kommit. Jag tänker inte så mycket på vädret (det bekommer mig inte att det regnar idag) utan på allt skit man skall hinna med att göra. Om exakt en månad åker jag till New York och Washington DC. Innan dess skall jag hinna följande saker: Flytta, ha inflyttningsfest, sjunga tre vårkonserter med LSS, sjunga i tv på första maj med LSS, skriva två papper, lämna in en hemtenta, gå på allsvenska premiären, börja på en fempoängsuppsats, göra minst fem intervjuer, kanske resa till Göteborg, samt komma loss med ett papper jag hållit på med sedan november och som jag snart inte kan skjuta på mera. Men jag njuter. Solen skiner alltid starkare när man kommer ut i den efter långa dagars arbete.
